"El-industri i Kalmarsund - ett hot mot kulturliv och turism”
Här hämtade Nils Kreuger (1858-1930) på somrarna sina Ölandsmotiv som fylldes av det magiska ljuset och det speciella ödesmättade uttryck som gjorde honom till en av Sveriges främsta naturmålare. Här skapade Arthur Percy (1886-1976) en konstnärskoloni på födelseorten Vickleby och gick själv från lokal målare till världskänd nyskapande formgivare.
I deras spår kom expressionisten Vera Nilsson (1888-1979) som fyllde sitt hus bakom den blå dörren på Lilla Nyborg i Borgholm med den nya tidens konst och i Byxelkroks hamn ankrade Sture Lundgren (1918-2002) sitt skepp Blå Jungfrun af Kalmarsund och skapade fjäderlätta akvareller av kust och hav. För att nämna några.
Gemensamt är att dessa konstnärer hämtat kraft och inspiration från Ölands fascinerande vackra omväxlande natur och omgivande sund och hav. De återkom alltid till Öland – dit man längtar tillbaka. Idag bjuder Öland in till flera konstrundor från söder till norr som spelar en betydande roll för Ölands rikskända profil som ett mecka för gästande kulturturister.
”En så kallad vindkraftpark mellan Byxelkrok och Oskarshamn skulle utan tvekan förstöra både den känsliga kulturmiljön vid Neptuni åkrar, den klassiska vyn mot Kalmarsund och nationalparken Blå Jungfrun och krossa de unika förutsättningar som format Ölands konstliv genom generationer.”Jeanette Wahl och Marika Wahl Lindberg, Byxelkrok
Nu hotas detta historiska kulturarv av en elindustri i kolossalformat. Simpevarps kraftpark med 98 stycken 350 meter höga torn, vilket företaget Cloudberry lagt fram som förslag till Borgholms och Oskarshamns kommuner. Och det är inte enbart kulturlivet som är under hot, hotas gör även Ölands största intäktskälla, turismen.
Tommy D. Andersson, ekonomiprofessor på Göteborgs universitet och turismforskaren John Ambrecht har i flera studier påvisat kulturlivets ekonomiska effekter och betydelse för samhällsekonomin. Inte minst på mindre orter. Till exempel har 15 procent av internationella turister i Sverige kultur som primär reseanledning. Dessa kulturturister lägger pengar även på andra varuinköp och boende, restauranger, resor och transporter. ”De finansiella effekterna för varje kommunalt satsad krona till kultur genererar 10 gånger så stort finansiellt inflöde för hela kommunen”, kom Tommy D. Andersson fram till i sin kartläggning av Akvarellmuseet på Tjörns betydelse för kommunen.
Konst och kulturella varor och tjänster påverkar också den generella bilden av en destination. Ett begrepp som beskriver ett ekonomiskt värde av kultur är existensvärde. Själva existensen av kultur är värdefull även för de som inte konsumerar kultur. Kulturens existensvärde är en del av regionens profil och den stolthet invånare känner över att bo i en region med ett rikt kulturellt utbud.
Evenemanget ”Konstlandskapet Öland” som äger rum i maj är nu en av Sveriges största konstrundor och denna nya säsong ökar stadigt.
Det är också intressant att ta del av statistik från myndigheten för Kulturanalys som visar att under pandemin, då kulturbranschen som alla vet tog en stor smäll, ökade antalet procent av svenskar som ägnade sig åt eget skapande (teckna och måla) från 28 procent 2018 till hela 36 procent 2020. Det säger också en del om konstens betydelse för människors livskvalitet.
En så kallad vindkraftpark mellan Byxelkrok och Oskarshamn skulle utan tvekan förstöra både den känsliga kulturmiljön vid Neptuni åkrar, den klassiska vyn mot Kalmarsund och nationalparken Blå Jungfrun och krossa de unika förutsättningar som format Ölands konstliv genom generationer. När konstnärerna och poeterna lämnar Öland försvinner en del av själen och den guldkalv som politikerna glömt bort att de är beroende av.
Jeanette Wahl, utställningscurator
Marika Wahl Lindberg, konstnär, Byxelkrok
