Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Det våras för skogen?”

Skogsbruk ”Det är avgörande med människor, inte minst experter och politiker, som tar in ny kunskap och klarar att tänka på tvärs mot gammal övertygelse!”
"Hur skapas de bästa förutsättningarna för att bevara och bygga upp kollagret i den svenska skogen?”
"Hur skapas de bästa förutsättningarna för att bevara och bygga upp kollagret i den svenska skogen?”
Foto: Gorm Kallestad
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

För skogsbranschen gäller detta veteranerna Sten Nilsson, professor emeritus i skogsvetenskap och med en internationell karriär och Leif Öster, som bland annat varit kommunikationschef på Sveaskog.

Sten Nilsson var med och jobbade fram Brundtlandrapporten på 1980-talet. Där talas det om ta miljömässiga, sociala och ekonomiska hänsyn. Dessa hänsyn ställs som tre pelare bredvid varandra. Och så diskuterades de självklart på ett webbinarium nyligen, som skogsindustrierna höll med anledning av en rapport om biologisk mångfald som de låtit ta fram.

I dagsläget konstaterar Sten Nilsson att det synsättet leder oss fel, inte minst vad gäller skogen. Skogens ekosystem måste vara grunden och på den vilar de sociala och ekonomiska möjligheter skogen kan ge.

Leif Öster radar upp skogsnäringens tokigheter under de år han överblickar med DDT, hormoslyr och slagordet att en björk per socken räcker. Han anser att dess påståenden idag om att det finns mer skog än någonsin i Sverige och att trakthyggesbruket är det mest klimatsmarta är näst intill lurendrejeri.

Klimatmanifestation, Aina Hagberg och Susanna Råberg
Klimatmanifestation, Aina Hagberg och Susanna Råberg
Foto: Mats Andersson
Äntligen hoppas vi miljö- och klimatrörelsen att ett nödvändigt alternativt skogsbruk tar plats. Kommunerna kan starta med att snarast anta våra medborgarförslag om hyggesfria kommunala skogar.

Nu betecknar han sig som omvänd och förespråkar ett hyggesfritt skogsbruk för den biologiska mångfalden, för klimatet och för att skogsägaren ska få högre inkomster från sin skog. Han visar upp sin egen vackra kontinuitetsskog och påvisar även dess höga sociala värden. Han får stöd av Olli Tahvonen, professor vid skogsvetenskapliga institutionen, Helsingfors universitet, som har forskat om hyggesfritt skogsbruk i 20 år och vars forskning nu börjar få genomslag ute i den allmänna diskussionen om skogen.

Vi hoppas att experterna ovan får många efterföljare när nu experter, politiker och vi andra ser nyproducerade filmer, som visar på det svenska skogsbrukets stora brister. Och när vi läser journalisters granskning av skogsforskares anknytning till skogsbolag och skogsnäringens engagemang i forskningsprojektet Future Forests samt dess lobbyism och reklam för hundratals miljoner. Och när det faktum att de svenska hyggena läcker ut sitt lagrade markkol i en omfattning som det tar minst 10 – 15 år att få i någon balans efter en avverkning får uppmärksamhet.

Äntligen hoppas vi miljö- och klimatrörelsen att ett nödvändigt alternativt skogsbruk tar plats. Kommunerna kan starta med att snarast anta våra medborgarförslag om hyggesfria kommunala skogar.

Det behövs en offentlig genomlysning av hur skogen bäst bidrar till att stabilisera klimatet. Den måste börja med att en opartisk aktör gör en genomarbetad statistik över den svenska skogens totala utsläpp och upptag av växthusgaser. Utifrån detta behöver den politiska diskussionen om skogens roll i klimatomställningen göra ett omtag!

Mycket som nu hålls för självklart måste problematiseras. Till exempel:

# Hur skapas de bästa förutsättningarna för att bevara och bygga upp kollagret i den svenska skogen?

# Hur mycket skog kan vi avverka i klimatkrisens tid och vad ska den användas till?

# Vad skulle omvandling till pyrolys i de kraftvärmeverk som eldas med biobränslen innebära?

# Vilka möjliga alternativa råvaror finns för tillverkning av papper och kompositmaterial?

Fredagen den 19 mars manifesterade många oroliga ungdomar och vuxna i Fridays For Future runt om i världen under parollen ”inga fler tomma löften”. Den rådande politiken runt skogens roll i omställningen är ett tomt löfte för klimatet. Skogen som ett välfungerande och rejält kolinlagrande ekosystem kan däremot bli vårt främsta bidrag.

Aina Hagberg, Folk och Frö Kalmar

Anna Engström, Fridays For Future Kalmar

Göran Nordström, Fridays For Future Västervik

Lars Engström, Klimataktion Kalmar

Ernie Lennartsson, ordförande Torsås Naturskyddsförening

Läs mer