”Det går att göra mer för våldsutsatta kvinnor”
Han är hos kompisar, något Anna inte ens kan tänka sig att vara. Erik skulle bara bli misstänksam och alla frågor som kommer efteråt. Nej, det är inte värt att gå till kompisar med sådant besvär efteråt och blir Erik missnöjd med hennes svar eller arg, då kanske han till och med skulle slå henne. Då är det bättre att Annas kompisar kommer till henne, men då vill Erik att hon förvarnar att de ska komma och oftast vill han vara hemma för att lyssna på vad dom pratar om. Nu kom Eva på ett oväntat besök och Anna kunde inte förvarna Erik att Eva skulle komma. Men han kanske inte märker något, tänker Anna.
Att styra en annan person med psykiskt våld på det här sättet är ganska vanligt i de situationer där mäns våld mot kvinnor sker. Hälften av alla kvinnor över 15 år i Sverige har någon gång i sitt liv utsatts för psykiskt och/eller fysiskt våld. Detta är ett stort och utbrett folkhälsoproblem som kostar samhället cirka 45 miljarder kronor per år utöver allt personligt lidande för kvinnan, hennes barn, hennes anhöriga och i många fall även hennes kommande kärleksrelationer. Varje år begås fler än 100 våldtäkter. Ett av tio barn tvingas uppleva pappas våld mot mamma. Ett enda fall av mäns våld mot kvinnor kostar samhället ca 10 miljoner kronor.
”Kvinnojourerna går på knäna i förhållande till de ynkliga resurser de erhåller från länets kommuner. Här ser vi att regionen kan gå in som ytterligare en part och stötta upp verksamheten ekonomiskt.”Jonas Lövgren (M), regionråd
Vad kan då göras? I en motion vi skrev i höstas belyser vi några potentiella lösningar;
Kvinnojourerna går på knäna i förhållande till de ynkliga resurser de erhåller från länets kommuner. Här ser vi att regionen kan gå in som ytterligare en part och stötta upp verksamheten ekonomiskt.
Många våldsutsatta kvinnor känner att de inte riktigt orkar dra sin historia och sina upplevelser gång på gång för än den ena än den andra myndigheten och alla människor hon träffar på sin väg mot att bli hel igen. Vi ser därför ett starkt behov av att tillskapa någon form av ”digital dagbok” där kvinnan kan ge sin berättelse en enda gång och sedan dela den med alla de personer hon träffar som behöver höra den.
Många våldsutsatta kvinnor har ofta begränsade möjligheter att röra sig fritt och ta sig till någon institution för att söka hjälp. Av denna anledning ser vi behovet av att regionen utreder om det går att samla det offentliga stödet kring våld i nära relationer under ett och samma tak på någon eller några platser i länet, men också införa en särskild chattfunktion, kanske via 1177 och i samarbete med länets kvinnojourer.
Det förebyggande arbetet måste starta tidigt med barns allmänna språk, beteenden och attityder till varandra. Ett sådant arbete borde börja redan i mellanstadiet där man ser att språket och beteenden börjar förändras och bli hårdare gentemot varandra. Därför anser vi att det borde startas ett länsövergripande skolprojekt där eleverna blir informerade och kan diskutera betydelsen av attityder, språk och beteenden kopplat till våld, mobbing och förtryck. Det skulle även kunna stärka både självkänsla och självförtroende hos barnen vilket i så fall skulle kunna lägga grunden för att motverka mäns våld mot kvinnor.
Jonas Lövgren (M), regionråd
Margreth Johansson (KD)