GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Det finns plats för fler vindkraftverk

Replik på Niklas Wykmans debattinlägg ”Dags att bygga nya kärnkraftverk”.
Debatt • Publicerad 20 november 2021
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Sverige har i dag runt 4 300 vindkraftverk – på 450 000 kvadratkilometer. Det finns nog plats med några ytterligare?”, skriver debattören.
”Sverige har i dag runt 4 300 vindkraftverk – på 450 000 kvadratkilometer. Det finns nog plats med några ytterligare?”, skriver debattören.
Foto: Jonas Ekströmer / TT

Efter att ha läst Niklas Wykmans debattinlägg måste jag bara kommentera det antal rena lögner han presenterar som fakta. Det svåra är att hålla det kort, men jag hoppas mina läsare förstår.

Med rätt vindläge har landbaserad vindkraft den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme.

Karlshamnsverket startades för att en bristsituation uppstått i Europa. Sverige exporterade el på grund av de åtaganden vi gjort. Det var alltså av rent kommersiella skäl och för export.

Stängningsbeslutet var affärsmässigt då Vattenfall fann det ekonomiskt ohållbart att driva Ringhals 1och Ringhals 2 vidare.

Staten har redan försäkringar för eventuella olyckor, men de är löjligt lågt beräknade: utöver den ersättning som innehavaren är ansvarig för, kan staten ersätta skador med högst 330 miljoner kronor. Försäkringar, som tecknats gemensamt av ett antal västländer genom internationella konventioner, kan svara för ytterligare 270 miljoner kronor, vilket kan ge en sammanlagd ersättning per skada med högst 650 miljoner kronor. Japan beräknar kostnaden för sanering efter Fukushima-olyckan till omkring 7 000 miljarder. Det är i runda slängar sex gånger Sveriges årsbudget.

Eftersom elanvändningen endast väntas öka marginellt de kommande åren, leder den ökade elproduktionen till en ökad elexport, från 25 TWh 2020 till närmare 38 TWh 2023.

I dag finns ingen riktig generation fyra-reaktor i drift, det finns några reaktorer som är ett steg på vägen till generation fyra, säger Janne Wallenius på KTH i Stockholm till SVT. Han menar vidare att om till exempel Kina eller Ryssland lyckas bygga sin första reaktorer till 2030 krävs det att de har den i drift i några år för att se att det verkligen fungerar. Och när man väl är framme vid 2060-2070 tror Fredrik Hedenus (energiforskare, Chalmers) att klimatfrågan är löst och att vi har byggt ut andra system som är effektivare. Då är det för sent med fjärde generationens kärnkraft.

Sverige har i dag runt 4 300 vindkraftverk – på 450 000 kvadratkilometer. Det finns nog plats med några ytterligare?

Och inget hindrar någon med 100–200 miljarder i kassan att bygga nya kärnkraftverk. Det svåra är nog att få det ekonomiskt försvarbart. Som avskräckande exempel kan läsaren googla Olkiluoto III. De har hållit på sedan 2005, men snart kanske det levererar?

Kåre Eriksson (V)

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.