”Det är hög tid att begrava idén om fastighetsskatten”

Fastighetsskatten var med god marginal Sveriges mest hatade skatt när den avskaffades 2008. Godtyckliga taxeringsvärden tvingade vanliga husägare att betala hutlösa skatter varje år bara för att grannar sålt dyrt. Att äga ett hus genererar inte några intäkter och för många blev skatten övermäktig.

Trots att det bara gått tolv år sedan fastighetsskatten avskaffades presenteras nu fler och fler förslag om att den bör återinföras. Socialdemokraternas och LO:s egna tankesmedja Tiden, Finansdepartementets expertgrupp ESO och Finanspolitiska rådet är bara några av skatteteknokrater som nu förordar dess återkomst. I den skattereform som Januaripartierna utlovat kommer frågan inte gå att undvika. Det finns dock god anledning att bestämt säga nej till ett återinförande av fastighetsskatten.

I den politiska retoriken låter det ofta som att de rika kan bidra mer, och att en fastighetsskatt både är bra och rättvis då den framförallt drabbar människor med höga inkomster i Stockholm. Det låter som att det är någon annan som ska betala. Men sanningen är att fastighetsskatten skulle slå hårt mot vanliga hushåll runt om i landet. I Kalmar var medelpriset för ett hus 2,8 miljoner kronor år 2019. Det skulle betyda 21 000 kronor per år i fastighetsskatt. Varje år.

För den i bostadsrätt är det inte bättre. En vanlig tvåa i Kalmar får en fastighetsskatt på 10 000 kronor om året. För en trea landar skatten på 13 000 kronor. Detta baserat på faktiska försäljningspriser 2019. Den som dessutom äger ett fritidshus ska dessutom betala fastighetsskatt även för det – och då utan några begränsningar.

Hur det än låter i debatten är det som alltid vanliga löntagare som redan betalar höga skatter som ska stå för notan. Fastighetsskatten skulle drabba många hårt. Det är dags att begrava frågan om fastighetsskatt en gång för alla.

Christian Ekström, VD Skattebetalarna.