GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

DEBATT: ”Det är lätt att styra när man duckar från svåra utmaningar”

Mörbylånga kommun är en av landets dyraste kommuner att bo i. Boende i Mörbylånga kommun har de högsta totala kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall samt vatten och avlopp i Kalmar län. Lägg därtill en skattesats som tillhör de högsta 20 procenten i landet.
Debatt • Publicerad 27 november 2021
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

De höga kostnaderna för att bo och verka i kommunen kan inte längre negligeras. De påverkar inte bara vi som bor här, utan också näringslivet och inflyttningen. Till och med kommundirektören nämner i media att ”vi måste försöka hitta sätt för att göra det lite billigare att bo i Mörbylånga kommun”.

Det behövs därför en skattesänkning. Den kommer alla till del. Vi föreslår 40 öre i ett första steg, med målet att sänka skatten med ytterligare 23 öre år 2023. Då hamnar vi på Borgholms skatteuttag – en kommun som trots den lägre skatten beräknar stora överskott.

Det är tredje året i rad som kommunens ekonomiska resultat vida överstiger prognosen i majoritetens budget. Det är tredje året i rad kommunfullmäktige ska besluta om en budget med stora avvikelser från innevarande år som utgångspunkt. Det är tredje året i rad som majoriteten överbeskattar kommunens medborgare. Över dessa tre år uppgår den samlade budgetavvikelsen till cirka 120 miljoner kronor i bättre driftsresultat.

”Vi i den borgliga oppositionen är av den fasta övertygelsen att en skattehöjning alltid måste vara sista utvägen”, skriver debattörerna.
”Vi i den borgliga oppositionen är av den fasta övertygelsen att en skattehöjning alltid måste vara sista utvägen”, skriver debattörerna.Foto: Pia Olofsson

Men är det inte bra att kommunen gör goda resultat? Det är det och motsatsen hade förstås varit förödande. Men att avvika så mycket i de egna prognoserna för med sig problem och osäkerheter: Kan vi verkligen lita på majoritetens egna siffror? En felaktig resultatprognos låg till grund för majoritetens rekordhöga skattehöjning med 80 öre per intjänad hundralapp. Kommunalråden Wärenfalk (S) och Arnesson (C) framhöll att skattehöjningen var nödvändig. Jasså?

Kommuninvånarnas medianinkomst uppgår till cirka 300 000 kr om året. Överbeskattningen för denna grupp är cirka 2 400 kr om året. Prislappen för ett tredje år med socialistisk budget blir i en familj med två vuxna medianinkomsttagare över 14 000 kr. För den med lägre inkomst är överbeskattningen än mer kännbar, vilket också är skälet till att LO har begärt stopp för kommunala skattehöjningar. Med 200 000 kronor i årsinkomst summeras överbeskattningen på tre år till 4 800 kr och i en familj med två vuxna till 9 600 kronor.

Det höga skatteuttaget i kombination med de höga avgifterna är rejält kännbart. Vad hade familjerna använt de här pengarna till om de hade fått välja själva? Hur hade det påverkat deras liv men även näringslivet och samhällsekonomin? Det får vi såklart aldrig veta, eftersom det socialistiska styrets värderingar är motsatsen till att låta individer och familjer välja själva. Istället är det de styrande politikerna som vet bäst och så driver man in så mycket skatt som man kan under förespegling att det är nödvändigt.

Vi i den borgliga oppositionen är av den fasta övertygelsen att en skattehöjning alltid måste vara sista utvägen.

”Det är lätt att styra när man duckar från svåra utmaningar och löser alla problem med att tillföra nya pengar – andras pengar – när kostnaderna stiger”

Kommunfullmäktiges mål är ett överskott om 2 procent. Vi är medvetna om att Mörbylånga kommun har fortsatt stora investeringsbehov och därför bör överskottet framöver ligga på i snitt 3 procent. För åren 2018–2022 uppgår det genomsnittliga överskottet till 4,6 procent. Vi har alltså god marginal också till en skärpning av överskottsmålet.

Givetvis finansierar vi skattesänkningen fullt ut i vårt förslag till budget för 2022 och det ekonomiska resultatet blir detsamma som i majoritetens budgetförslag –2,6 procent i överskott.

Det är lätt att styra när man duckar från svåra utmaningar och löser alla problem med att tillföra nya pengar – andras pengar – när kostnaderna stiger. Svårigheten är att arbeta med orsakerna till kostnadsökningarna, inte enbart med symptomen. Ett starkt politiskt ledarskap fast förankrat i kommuninvånarnas uppdrag väljer inte den lätta vägen, utan den rätta vägen. Vi är redo att ta över.

Ulrik Brandén (M), gruppledare och oppositionsråd

Nina Åkesson Nylander (KD), gruppledare

Berne Klysing (L), gruppledare

Monica Orthagen (MP), gruppledare

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.