Annons

Bistånd kan vara ett smörjmedel för utveckling

Debatt • Publicerad 8 september 2006

Fastighetsskatter, maxtaxa på dagis och sjukförsäkringar. Oftast präglas den svenska valdebatten enbart av frågor som rör rör Sverige. Men hur vi väljer den 17 september påverkar inte bara vardagsfrågor på hemmaplan utan avgör också hur Sveriges röst ska vara i världen. Ska vi välja en politik som ger vårt land en aktiv röst för frihet eller ska vi förbli passiva? Detta är skillnaden mellan en alert liberal utrikespolitik och en trött socialdemokratisk. För oss liberaler stannar inte politiken vid Sveriges gränser utan våra ideal om demokrati, solidaritet och egenmakt följer oss överallt oavsett om det rör bistånd,miljö-, utrikes- eller säkerhetspolitik.

Vi lever i dag i en värld där globaliseringen binder oss alltmer samman. Sommarens krig i Mellanöstern, tsunamins offer i Sydostasien eller ökande flyktingströmmar till Europa tränger in i våra vardagsrum via våra TV-apparater eller datorer och berör oss även privat i våra liv genom att allt fler svenskar drabbas.

Annons

Men samtidigt som lidande tränger sig på vet vi att för varje dag som går på detta jordklot blir tillvaron bättre för människor. För knappt 25 år sedan levde 40 procent av världens befolkning i absolut fattigdom. I dag är den siffran 20 procent. Medellivslängden i u-länderna har ökat, från 46 år på 60-talet till 65 år i slutet på 1990-talet. För 50 år sedan var 70 procent av världens befolkning analfabeter, i dag är andelen nere på 23 procent. 120 stater i världen betraktas idag som demokratier, vilket i sin tur betyder att nästan 60 procent av världens befolkning lever i länder som tillåter flerpartisystem, allmänna val och yttrandefrihet. Det är en ökning med över 25 procent jämfört med för femtio år sedan. Fortfarande är dock orättvisorna skriande oacceptabla när en miljard av världens sex miljarder invånare lever i djupaste fattigdom.

Dessa fantastiska framgångar har inte skett i ett vakuum utan genom medveten politik, mer frihandel och såväl teknologiska som demokratiska framgångar. Men även ett generöst idéburet bistånd har en central roll. Det vore skamligt om ett rikt land som Sverige inte kunde ge en procent av sin inkomst till världens lidande. Själva biståndsnivån är viktig, då frihandel i nuläget inte räcker som metod för att vare sig bygga upp Afghanistan, ge bromsmediciner åt HIV-sjuka i Sydafrika eller stötta demokratikämpar i Vitryssland. Den största dödsorsaken i fattiga länder är i dag infektionssjukdomar som i många fall går att utrota om pengar fanns genom vaccinationskampanjer. Om FN: s millenniemål, att halvera fattigdomen fram till år 2015 ska nås, krävs absolut ett större och bättre bistånd. Enligt Kofi Annan, Förenta Nationernas generalsekreterare, krävs att rika länder fördubblar sitt bistånd från 50 till 100 miljarder dollar om året.

Men svenskt bistånd måste reformeras. Kravlöst stöd till diktaturländer utan intresse för demokratiska reformer kan aldrig försvaras. Däremot, rätt använt, är bistånd ett smörjmedel för ekonomisk utveckling och främjar respekt för rättsstaters alla institutioner. Demokrati som främsta biståndsmål är en nyckel till framgång.

Glöm ej världen i valet.

Birgitta Ohlsson,

Riksdagsledamot och biståndstalesman (fp)

Sverker Thorén

Riksdagsledamot och miljöpolitisk talesman(fp)

Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons