GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Bilen som slagträ i politiken”

Rikspolitik
”Många av landets invånare minns med nostalgi den tid då bilen blev en åtkomlig dröm för de flesta svenska familjer. Volvo har levererat folkbilen och människorna i vårt avlånga land med stora avstånd upplevde en ny era av obegränsad rörlighet.”
Debatt • Publicerad 3 januari 2022
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Mer än ett drygt halvsekel har passerat sedan bilens gyllene intåg i vårt liv. Vår vardag har blivit så beroende av det egna fordonet att vi knappt kan klara oss utan det.”
"Mer än ett drygt halvsekel har passerat sedan bilens gyllene intåg i vårt liv. Vår vardag har blivit så beroende av det egna fordonet att vi knappt kan klara oss utan det.”Foto: Claudio Bresciani/TT

Stadsbor kunde åka på upptäcktsfärd till Sveriges mest avlägsna naturområden. Boende på landet fick lättare att ta del av städernas kulturella och kommersiella utbud. Med krympande avstånd öppnades nya förutsättningar för att hitta jobb på längre håll, att skjutsa barnen till olika aktiviteter och att oftare besöka släkten. Möjligheterna verkade vara oändliga. Bilen blev en symbol för friheten.

Mer än ett drygt halvsekel har passerat sedan bilens gyllene intåg i vårt liv. Vår vardag har blivit så beroende av det egna fordonet att vi knappt kan klara oss utan det. Jobbet och familjeschemat skulle inte fungera utan bilen. Familjens semesterresa är vanligen också baserad på bilinnehav.

Under samma tid har politikernas inställning till bilen gått åt den andra riktningen. Bilen har allt mer utmålats som ett störande element och sedermera som en klimatbov. Även om vi erkänner de fossila drivmedlens påverkan på miljön kan vi konstatera att politikernas avoga inställning har resulterat i ett antal svagmotiverade och förhastade beslut.

Tamás Lakatos, debattör.
Tamás Lakatos, debattör.Foto: arkivbild
”Bilisterna uppmanas att köpa eldrivna bilar. Den möjligheten är bara attraktiv för de som kan lägga minst hundra tusen kronor mer på en elbil än på en motsvarande traditionell sådan. Dagens elbilar har också begränsad räckvidd, problem med kylan och ingen vill gissa kostnaden för ett framtida batteribyte.”
Tamás Lakatos, debattör

På grund av den årliga inbyggda smygskattehöjningen utgör skatten på drivmedel i dag mellan 45-70 procent av priset. Trots att det motiveras av miljöskäl finns det inte längre någon del av skatten som är dedikerad till en viss miljöförbättrande åtgärd. På grund av lagen om reduktionsplikten det vill säga ökande halten av biodrivmedel, kommer literpriset inom kort att öka ytterligare med minst en krona. Tilläggas kan att medan bilkostnaderna har skjutit i höjden står den skattefria milersättningen stilla sedan många år.

Bilisterna uppmanas att köpa eldrivna bilar. Den möjligheten är bara attraktiv för de som kan lägga minst hundra tusen kronor mer på en elbil än på en motsvarande traditionell sådan. Dagens elbilar har också begränsad räckvidd, problem med kylan och ingen vill gissa kostnaden för ett framtida batteribyte.

Samtidigt upplever vi både brist på el och en skrämmande ökning av elpriset. Vad händer om elbilen vinner en övervägande del av marknaden? När alla ska sätta sin bil på hemmaladdning under nätterna? Klarar elförsörjningen den belastningen? Det är en skrämmande scenario när tusentals elbilister på landet tvingas att stanna hemma från arbetet, också utan möjlighet att köra barnen till skolan eller ens kunna handla mat.

Men för samhällsansvariga politiker verkar det ändå kvitta om bilen blir tystare och miljövänligare. Också utvecklingen i Kalmar antyder det. Under de senaste fyrtio åren har mints fem-sex förslag på parkeringshus passerat förbi utan att det har blivit något av dem. Staden har i stället ”förtätats” med ökande behov av parkering men med minskande platser för den.

Inte ens vid nybygge vill man erkänna att familjerna i dag är beroende av bilen. Vid Snurrom har en stor stadsdel med flera tusen invånare vuxit upp med smala gator och utan förnuftig planering av behövliga parkeringsplatser.

Framkomligheten byggs också succésivt bort. Kalmars framsynta förfäder har format staden med väl tilltagna infarter och breda gator, trots att dåtidens trafik huvudsakligen bestod av hästar och vagnar. I dagens biltäta Kalmar har man minimerat bredden på många gator och på alla infartsleder. Erik Dahlbers väg har förlorat filer för höghusen, den redan begränsade Ängöleden ska bli en stadsgata. Den för hamnen också så viktig men ändå avsmalnade Södra Vägen kan bli en katastrofal flaskhals i ett nödläge.

Vi som dagligen är beroende av bilen kan inte tillåta att den används som slagträ i politiken. Vår frihetssymbol har blivit en viktig komponent i vår vardag. Den får inte av klåfingriga politiker degraderas till samhällets fiende.

Tamás Lakatos, debattör

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.