"Arbetet med fredsfrågan och en kärnvapenfri värld måste fortsätta”
Parallellt får vi inte tappa bort den så viktiga frågan om svenskt fredsarbete och om vår roll i världen mot kärnvapen och för nedrustning. Vår alliansfrihet har gjort att vi spelat en stor roll i fredsförhandlingar vid internationella konflikter - frågor som varit hjärtefrågor för vårt land och som gjorde att Hjalmar Branting fick Nobels Fredspris 1921 för sitt arbete för FN. Svenska kvinnor som varit knutna till FN och har gjort storartade insatser i fredsfrågan. Ta till exempel Agda Rössel, Ulla Lindström, IngaThorsson och på senare tid Alva Myrdal och Maj-Britt Theorin. Vi har ett stort och viktigt arv att föra vidare. Ett arbete som måste fortgå oavsett medlemskap i NATO eller ej. För fred och nedrustning
Agda Rössel: Var världens första kvinnliga FN-ambassadör och ordförande i Rädda Barnen
Ulla Lindtsröm: Arbetade i FN för fred, ordförande i Rädda barnen och var starkt engagerad mot kärnvapen.
Inga Thorsson: Drev kampen mot kärnvapen och sa 1956:”Vi som lever i den här generationen har inte bara ansvar för vårt land och parti, utan också ansvar för kommande generationer”. Sverige tog beslut mot kärnvapen 1968.
Alva Myrdal: Fick Nobels fredspris 1982 och var statsråd för nedrustning. Hon ansåg att ”det inte var mänskligt att ge upp kampen för fred.”
Maj-Britt Theorin: Hade mottot att agera mot anfallskrig och arbeta för fredsbudskapet. Hennes dominerande insats var arbetet för fred i FN och FN-resolutionen 1325, om kvinnor, krig och konflikter.
Tyvärr intar kvinnornas roll i fredsfrågan och kamp mot kärnvapen en undanskymd roll i den allmänna debatten om säkerhetsläget. Har det med våra könsroller att göra? Lever fortfarande tron på den ”Krigiska mannen” och den ”Omvårdande kvinnan?”
Vi behöver nyansera och reflektera över dessa frågor och inte bara stå och klappa händerna för ökad militär budget och upprustning.
Framförallt måste vi tänka på vilka signaler debatten idag ger till våra barn och växande ungdomar. Svenska Freds- och skiljedomsföreningen behöver mer än någonsin backas upp. Deras arbete, tankar och utbildningar för fred behöver föras över till det växande släktet.
Barn är livrädda för krig men vi vuxna kan leda tankarna till hur viktig fredsarbetet är och det kan dämpa oron och ge hopp. Inspirerad av Magdalena Anderssons tal efter utbrottet av kriget i Ukraina, då hon fokuserade på barns oro, erbjöd jag alla mina barnbarn över 10 år medlemskap i Svenska Freds - naturligtvis med ett underlag om vad fredsarbete innebär.
FN-resolutionen 1325, om kvinnors roll i krig och konflikter, som antogs i FN:s säkerhetsråd 2000, är ett viktigt steg mot att se kvinnor som en stark resurs i krig och krishantering, istället för enbart, som offer. Resolutionen innehåller 179 punkter, som presenterades och antogs av det helmanliga säkerhetsrådet. Alla kvinnor som arbetar politiskt i vårt land borde titta på FN-resolution 1325 och fråga sig vilka motioner och interpellationer kan jag ställa för att de 179 punkterna kan bli verklighet. Det är läge för det nu!
Som kvinnor måste vi ta ansvar för ett fortsatt fredsarbete och för nedrustning.
Margaretha Lööf-Johanson, distriktsläkare och S-politiker
