Åsa Strandberg: Arbetslivet kommer att bli bättre med er ungdomar därute!
”Sedan går ni i ur och skur till Sveriges största och minst curlade arbetsplats – skolan.”
Ni kliver upp så ordentligt varenda morgon, ni orkar till och med göra er snygga och prydliga. Sedan går ni i ur och skur till Sveriges största och minst curlade arbetsplats – skolan. Tänk er själva era föräldrar sitta på samma stol i timmavis, be om lov för att få gå på toa och inte få dricka kaffe och kolla mobilen när de vill! För 1200 spänn i månaden? Lägg därtill att inte få välja var och när de vill gå och äta lunch. Än mindre vad. Och snacka om kontorslandskap, inte en skärmvägg så långt ögat når! Sedan skulle de vuxna ta med sig arbetsuppgifter hem och sitta obetalda och traggla med ämnen de inte valt halva kvällen? Vad skulle vuxna säga om det, tro?
”Tänk er själva era föräldrar sitta på samma stol i timmavis, be om lov för att få gå på toa och inte få dricka kaffe och kolla mobilen när de vill!”
Trots denna kämparanda, är de vuxna oroliga för er! För världen är så himla hemsk nuförtiden! Det finns så mycket våld och sex och droger och elände. Annat var det på deras tid! Eller nä, det var det inte alls. Det var precis samma, faktiskt. Ibland tänker jag att ni kanske till och med har det lite bättre.
Varje ungdomsgeneration har sin speciella värld med regler och idéer som är obegripliga för alla som är yngre eller äldre. Ni som är unga förstår säkert inte era föräldrars gamla knepiga nöjen som kassettband, nattcaféer och skiv-rea. I min generation kan vi inte riktigt förstå varför våra föräldrar hade hjälm när de körde bil. Eller varför deras kompisar var ute på nätterna och slogs med knogjärn bara för att den ene gillade Elvis och den andre gillade Tommy Steele.
Alla som någon gång själva varit tonåringar, vet hur jobbigt det var bara att komma upp ur sängen på morgonen. Allt var svart eller vitt, av eller på, fest eller tristess. Kär eller inte. Man behövde oändligt mycket vila och många vuxna verkar ha glömt allt det där. Det är som en tid de aldrig upplevt och gubevars inte minns något från.
Era föräldrar är säkert sura på er för att ni glor i era mobiler på kvällarna och inte vill sitta och titta på På spåret med dem. Ni är osociala, tycker de. Då kan ni ta och påminna dem om familjens enda telefonlinje som ständigt tutade upptaget på kvällarna. De, era sociala föräldrar, ockuperade nämligen telefonen mellan 16 och 23 varje dag bakom en stängd dörr i sina rum. De pratade med sina kompisar, precis som ni. Sedan tillbringade de hela familjesemestern med näsan i en spännande bokserie eller i en serietidningshög. De hade alltså ungefär lika många kvällar med sällskapsspel tillsammans med familjen som ni har. Och ja, deras föräldrar tyckte också de var osociala.
”Men hur ska det bli i framtiden, stönar de vuxna, när de här mobilgloende soffpotatisarna (vem drog ner på skolgympan?) ska ut i det heliga arbetslivet!? Ska alla gå med lurar i öronen då?”
Nej, vuxna har många konstiga idéer för sig. Det är så viktigt att borsta tänderna, äta kanterna på brödet, putsa skorna och inte äta framför tvn. Fast när ni själva blir vuxna kommer ni märka att allt det där inte spelar någon som helst roll. Bara man är snäll, omtänksam och inte blir girig så klarar man sig utmärkt utan frukost, nyklippta naglar och rena strumpor.
Men hur ska det bli i framtiden, stönar de vuxna, när de här mobilgloende soffpotatisarna (vem drog ner på skolgympan?) ska ut i det heliga arbetslivet!? Ska alla gå med lurar i öronen då?
Kanske, men jag tänker härmed meddela alla andra vuxna att arbetslivet kommer att bli bättre med er ungdomar därute! Ingen som tar skit, står med mössan i hand eller hukar under gubbiga auktoriteter. Jag ser fram emot att se er stå där i era enhörningstischor med händerna i sidorna, ena ögonbrynet höjt och säga till chefen ”Walla, bror, de e launa, mötesprotokollet ligger ute på insta”
Ses i framtiden. Det blir fett!
Kram Åsa
(Nu kan ni vuxna börja googla, det är helt okej.)
Fler krönikor av Åsa Strandberg:
