Annons

First Aid Kit är som allra bäst när melonkolin och nerven får ta plats

Medan de rent countryklingande elementen har skalats bort eller lättats upp, landar musiken istället i ett ljust och varmt ljudlandskap, skriver Karin Grönroos om First Aid Kits nya album ”Palomino”.
Skivrecension • Publicerad 8 november 2022
Detta är en recension i Barometern Oskarshamns-Tidningen. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
First Aid Kit är aktuella med skivan ”Palomino”.
First Aid Kit är aktuella med skivan ”Palomino”.Foto: Heiko Junge
Pop

First Aid Kit – Palomino

Bolag: Columbia/Bertus.

Bästa spår: “Out of my head”, “The last one”.

På föregångaren ”Ruins”, från 2018, bearbetade Klara Söderberg och Johanna Söderberg uppbrott och klädde tematiken i ett mörkare sound. Nu, fyra år senare, är de tillbaka med ett album till brädden fyllt av ljusa, poppiga stämningar.

”För oss symboliserar den frihet och att gå framåt! Vi hoppas att dessa låtar kommer ge dig inspiration och tröst var de än hittar dig” hälsar systrarna och det krävs inte särskilt många lyssningar på ”Palomino” för att förstå vad som avses.

Annons

Medan de rent countryklingande elementen skalats bort eller lättats upp, landar musiken istället i ett välbalanserat och varmt ljudlandskap med inslag av allt från Abba till Fleetwood Mac, Carole King och de mer samtida Big Thief. Inspirationen från de sistnämnda hörs till exempel i den rytmiskt lekfulla ”Fallen snow” mot mitten av låtlistan. Men, i stort bygger skivan på en välfylld och samtidigt lätt helhet där melodier och stämsång genomgående är i fokus.

Foto: Pressbild

Det luftigare soundet, i kombination med ett mer öppet konceptuellt grepp avspeglar sig också i texterna. Berättandet tillåts vara i nuet, och stärker känslan av framåtrörelse. Scenen varierar mellan faktiska resor (”Wild horses II”, ”29 Palms Highway”, ”Palomino”) och personliga resor mot inre mål, kärlekar och ickekärlekar (”Out of my head”, ”Ready to run”, ”The last one”, ”Nobody knows”, ”Angel”):

“Where are we going?” Something you asked me while time was flowing like a river and we, we had it coming. We saw the sunsets. We saw the night turn. It was a safe bet” (“Wild horses II”).

Som bäst fungerar ändå upplägget när Klara och Johanna Söderbergs känsla för melankoli och nerv tillåts ta utrymme och skava mot musikens friare form. Då uppstår en direkthet som griper tag och skakar om ordentligt. Denna slagkraftighet blir tydlig bland annat i singlarna ”Out of my head” och ”Turning onto you”, men även i den senare ”Nobody knows”

Och, det tål att sägas igen. När musiken tunnas ut och sången aktivt bär låtarna blir det återigen så uppenbart att mötet mellan två unikt samspelta röster ger en lika unik grund för materialet att stå på.

Här saknas innehåll

Veckans övriga skivrecensioner:

Karin GrönroosSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons