Stort grattis! Hur känns det?

– Jag blev jätteglad, verkligen. Det är ju så många fina bilder som är insända.

Kan du berätta lite om bilden?

– Jag gillar hästar jättemycket och känner ett par hästtjejer, så ibland stiger vi upp tidigt om morgnarna för att fota. Den här är tagen i Norra Kvinneby på östra Öland hos en kvinna som heter Anni Christina Equestrian, hon har islandshästar och har ett hästtänk som jag tycker är så himla bra. Denna dagen hade hon ordnat en gryningsritt, så jag steg upp klockan två på morgonen och var där vid tre. Jag står en bit ut i vattnet när jag tar bilden, och det blir nästan lite magi när solen går upp. Jag rekommenderar alla att kliva upp tidigt och bara sätta sig och titta. Det enda du hör är fåglarnas kvitter och sälarna som ligger en bit bort och pratar med varandra. När man stiger upp undrar man vad man håller på med, men när man åker därifrån är man så glad i hjärtat.

Vad fotar du helst för slags motiv?

– Jag gillar vanligtvis att fota när det är ögon med i bilderna – antingen det är djur eller människor. Det är så många som inte tycker om sig själva på bild, då är det roligt att hålla på tills man känner att folk slappnar av. Oftast blir de glada om de känner att de får någon bild där de känner sig fina.

Hur länge har du fotograferat?

– Jag är egentligen mellanstadielärare men slutade jobba för några år sedan. Sedan dess har jag fotat jättemycket, det är det roligaste jag vet. När barnen flyttar hemifrån blir det ett annat liv, så jag skrev en lista över vad jag skulle ta mig till med all nyvunnen tid. Fota var en av de sakerna.

Hur ser din relation till Östersjön ut?

– Jag älskar havet. Det är en frihet att få vara där, att man kan se så långt ut. Jag har själv vuxit upp i skogen och kände till slut att barrträden växte in i själen på mig. Då ville jag ha det mer öppet, och havet är det mest öppna som finns.