TT-Inrikes

Studie: Kan finnas fler felaktigt dömda

TT-Inrikes ,

Efter nära åtta år i fängelse har en 62-årig man friats, sedan mordanklagelserna mot honom prövats på nytt. Han är en av få som fått resning - det är svårt att få rätt till det. Samtidigt är det sannolikt att fler felaktigt dömda sitter i fängelse, visar forskning.(TT)

För några år sedan friades Sture Bergwall för åtta mord som han tidigare dömts för. I fjol släpptes Kaj Linna efter 13 år i fängelse för ett rånmord i Kalamark 2004. Nu har en 62-årig man friats efter att han beviljats resning och fått en ny prövning av sitt fall - 2010 dömdes han till femton års fängelse för ett mord i Solna.

Att få en resningsansökan beviljad är svårt, vilket bland annat en studie gjord av Moa Lidén, doktorand vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet, visar. Hon har studerat drygt 2 000 resningsansökningar från åren 2000 till 2014 och kunde då se att inte en enda person utan juridiskt biträde lyckades få resning i skuldfrågan.

Extraordinärt

– Det krävs rätt bra juridisk argumentation och en bra utredning, man måste ju lägga fram någonting nytt. Det är typiskt sett inte något som enskilda individer klarar av själva, säger Moa Lidén.

– Och praxis är strikt, för resning är tänkt som ett extraordinärt rättsmedel. Det är inte i första hand det man ska använda sig av om man blir felaktigt dömd, utan då ska man ju naturligtvis överklaga.

Bara 17 individer fick resning där frågan handlade om dennes skuld till brottet, visar studien som publicerats i tidskriften Law, Probability & Risk. Samtliga friades vid den nya prövningen.

Lidén kan utifrån olika statistiska beräkningar visa att det förmodligen finns fler oskyldigt dömda än de fall vi känner till.

– Det är väldigt sannolikt att det fortfarande finns felaktigt dömda kvar, även om man både överklagar och ansöker om resning.

Sökt flera gånger

Det är vanligt att dömda söker resning om och om igen. Även de som har beviljats resning och sedan friats har ofta sökt flera gånger - exempelvis Kaj Linna som fick ja först på tredje försöket. Men det har sina förklaringar att man kan nekas först, och få ja senare.

– En resningsprövning sker alltid utifrån att det ska komma fram något nytt material som gör att man når upp till gränsen för resning, och att det därför finns anledning att ge möjlighet till en förnyad prövning. Därför kan man inte jämföra prövning och prövning, för det är inte samma material, säger Anders Eka, Högsta domstolens ordförande.

Man kan se på fallen där människor frias efter många år i fängelse på två sätt, säger Moa Lidén:

– Man kan antingen tolka det som ett kvitto på att rättssystemet minsann är rättssäkert, vi rättar till de fel som begåtts. Eller så ser man det som en indikation på att det begås fel i rättssystemet, och det här är förmodligen inte det enda.

Ska ligga fast

Hon anser att det skulle kunna vara bra om Sverige tittade åt Norge, där man 2004 införde en oberoende resningskommission. Även om man inte kopierar den modellen rakt av kunde vi välja ut vissa delar, som att dömda får vägledning med sina resningsansökningar och större möjligheter till juridiskt biträde.

Hur man ska hantera resningsärenden är en frågeställning som alla rättssystem brottas med, säger Anders Eka.

– Det måste finnas en möjlighet att få en dom uppriven, samtidigt som utgångspunkten ska vara att det har varit en sådan gedigen prövning att domar ska ligga fast.