TT-Inrikes

Regionala skillnader inom e-vården

TT-Inrikes Artikeln publicerades

Digitala tjänster för sjuk- och hälsovård är på frammarsch. Men utbudet varierar mellan landstingen och tillgången avgörs av var någonstans i landet du bor. Sajten Vårdguiden 1177, som är ett nationellt samarbete mellan landsting och regioner, erbjuder en rad digitala patienttjänster.(TT)

Sajten Vårdguiden 1177, som är ett nationellt samarbete mellan landsting och regioner, erbjuder en rad digitala patienttjänster. Men det skiljer mycket åt i vilken utsträckning landstingen använder e-tjänsterna, vilket är avgörande för om de kommer invånarna till del.

– Generellt ser man ett ökat intresse hos alla landsting och regioner, men landstingen har olika förutsättningar bland annat beroende på om de är stora eller små. Införandet av e-tjänster kräver ofta en verksamhetsförändring och det tar också viss tid innan man ser effekt och den fulla nyttan, säger Anne-lie Krook, utvecklingschef på Vårdguiden 1177.

Det handlar mycket om styrning, att se till så att de vårdgivare som är kopplade mot e-tjänsterna följer direktiven. Sett till alla Sveriges landsting utmärker sig Stockholm med tydliga strategiska målformuleringar.

Egna appar

Anne-lie Krook menar att trenden, där fler landsting möjliggör för invånarna att läsa sina journaler digitalt och boka läkartider över webben, driver på utvecklingen i stort. Vissa landsting har också gått steget längre och utvecklat egna mobilappar som vänder sig till patienter, ofta inom specialistvården.

Ett exempel är Gävleborgs landsting som utvecklat en app för unga med adhd som, i stället för att göra fysiska besök och riskera att missa skolan, kan hålla kontakt med vården digitalt. Ett annat exempel är Region Västmanland som tagit fram en app som med stöd av grafiska illustrationer hjälper barn som genomgår en psykiatrisk utredning att förstå var i processen de befinner sig.

– Det kommer upp digitala lösningar för olika typer av patientgrupper: diabetes, astma/kol, och inom det psykiska hälsoområdet, säger Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa på Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Medan vissa landsting tagit saken i egna händer och utvecklat egna appar och tjänster, uppger andra landsting att man ser positivt på digitalisering men att man inte anser att det är upp till landstingen själva att utveckla dessa tjänster.

"Inte legat i framkant"

Skriften "Vision e-hälsa 2025", utgiven av socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting (SKL), slår fast att "År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter". Storslagna ord, men fortfarande finns en hel del att göra.

– Vi har inte legat i framkant. Det finns ett glapp mellan vad invånare förväntar sig och vad offentlig sektor kan erbjuda, säger Patrik Sundström.

Han ser inga nackdelar i att vårdens kontaktytor digitaliseras, givet att saken hanteras rätt. Men det finns ändå några risker som måste beaktas.

– Man måste se till att de tjänster som erbjuds invånarna är medicinskt kvalitetssäkrade. Informationen måste skyddas så att den inte kan kommas åt av obehöriga. Lösningarna måste också utformas så att de kommer så många människor som möjligt till del.