Omstritt innehåll i nätjournal

Hittills har 16 landsting gjort patientjournaler tillgängliga via nätet.

Forskning som nu presenteras från forskargruppen DOME (Deployment of Online Medical Records and eHealth Services) - bestående av drygt ett tiotal forskare från bland annat Kungliga tekniska högskolan, Karolinska Institutet och Uppsala universitet - visar hur patienter och vårdpersonal i framför allt landstinget i Uppsala upplever nätjournaler.

En majoritet av de omkring 1 000 tillfrågade patienterna vill ta del av allt, även negativa sjukdomsbesked via nätjournalen, enligt rapporten.

Sofie Zetterberg, vice vd för landstingsägda e-hälsobolaget Inera, som sköter införandet av nätjournaler, kommenterar forskningen:

"Behöver någon direkt"

Men Anna Sahlberg, som för flera år sedan fick besked om att hon hade bröstcancer, håller inte med.

Undersökningen visar också att en stor del av vårdpersonalen är kritisk till nätjournalerna och ser en risk i att patienter misstolkar journaltexten och oroar sig i onödan.

"Enkelt låsa upp"

Studien visar också att patienter som har tagit del av logglistan - som visar vilka som har varit inne och läst journalen - har förvånats över hur många som är involverade i deras vård. En del patienter har också ifrågasatt om all vårdpersonal som har läst journalen är behörig.

Bengt Hjelmqvist, läkare vid Cityläkarna i Kalmar, bekräftar dessa farhågor och hävdar att vårdpersonal som inte har en vårdrelation till patienten alltför enkelt kan låsa upp och läsa en journal, även om patienten har begärt den spärrad.

Datainspektionen har också anmärkt på att flera vårdgivare har bristfälliga rutiner när det gäller inloggning i patientjournaler, enligt Fredrik Ekman, IT-säkerhetsspecialist vid Datainspektionen.

TT