TT-Ekonomi

Tillväxten lyfter budgetöverskottet

TT-Ekonomi Artikeln publicerades

Trenden med starkare statsfinanser än väntat håller i sig. Stark tillväxt och de relativt höga svenska skattesatserna förklarar utvecklingen. Till det kommer räntan på skattekontot.(TT)

Höga skattesatser gör att den svenska statsbudgeten är känsligare för konjunktursvängar än de flesta andra staters budget. En stark ekonomi med hög konsumtion, stora investeringar och låg arbetslöshet ger då större utdelning i goda tider, medan lågkonjunkturer snabbt sänker skatteintäkterna samtidigt som statens utgifter ökar.

– Privatkonsumtionen är ganska stark, men framförallt byggandet genererar väldigt mycket moms, säger Olle Holmgren, ekonom på storbanken SEB.

"Ganska höga skattesatser"

Prislyft på bostäder, aktier och andra finansiella tillgångar ger samtidigt högre inflöde av reavinstskatt till staten.

– Vi har ju ganska höga skattesatser jämfört med många andra länder, framförallt på inhemsk konsumtion och arbete, säger Holmgren.

Som lök på laxen kommer enligt Olle Holmgren effekten av att det fram till nu har betalats ut ränta på insättningar på skattekontot. Många företag och investerare använder sedan Riksbanken sänkte styrräntan till minus sina skattekonton som placeringsalternativ, då man får bättre avkastning där än på banken.

Räntan på skattekontot sänks till noll i januari, men det kan trots det vara en attraktiv förvaringsplats för pengar.

– Noll kan ju ändå vara bättre än vad en del företag får på sina konton i banker, säger Holmgren.

En straffavgift på insättningar på skattekontot är på sikt inte uteslutet om kontona fortsätter att användas som placeringsalternativ. Risken är dock att man i så fall börjar närma sig en gräns där man skrämmer bort vanliga skattebetalare, enligt Holmgren.

Lånebehov minskar

En tydlig effekt av att statens finanser går oväntat bra är att statens lånebehov minskar. Det innebär att emissionsvolymerna på den svenska obligationsmarknaden kan fortsätta minska. Enligt skolboken bidrar det till att pressa ned de långa svenska marknadsräntorna.

Nästa prognos från Riksgälden vad gäller lånebehovet väntas i februari.

Riksgälden räknar med ett budgetunderskott på 0,5 procent av BNP 2017, men det bygger på en tillväxtprognos på cirka 2 procent. Andra bedömare räknar med en betydligt starkare tillväxt, vilket skulle kunna radera ut underskottet även i år.

– Vi tror att man kan räkna med ett överskott även i år, säger Holmgren, som räknar med en tillväxt på strax under 3 procent 2017. Och det är inte ovanligt att skatteinkomsterna överraskar uppåt i den här fasen på en konjunkturcykel.