Trögt för utrikesfödda akademiker

Sex av tio högutbildade utrikesfödda hade arbete som huvudsaklig sysselsättning i september förra året, visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Motsvarande andel bland svenskfödda var nästan nio av tio.

Det är avsaknaden av nätverk som anges som den främsta faktorn till varför de utrikesfödda inte får jobb inom sina utbildningsområden.

Med tiden

Undersökning visar att antal år som den utrikesfödda befunnit sig i Sverige spelar stor roll på arbetsmarknaden. Bland dem som invandrade mellan 2003 och 2006 hade nästan åtta av tio arbete, medan drygt hälften av dem som invandrat till Sverige senare, mellan 2011 och 2014, hade det.

Arbetsförmedlingen har samma uppfattning av situationen som SCB. Det tar lång tid för utrikesfödda att etablera sig på arbetsmarknaden. Annie Rubensson, sektionschef på myndigheten, tror att snabbspåren kommer att leda till förbättring.

I dag finns snabbspår främst för de med sjukvårdsutbildningar eller en lärarutbildning men fler snabbspår är på gång.

Nätverk

Språkundervisning, kompletterande utbildning, bättre och snabbare validering av betyg från andra länder hör till sådant Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, tror skulle hjälpa till att minska klyftorna. Men han pekar också på att lägre ingångslöner och praktikplatser kan fungera.

En annan broms för utländska akademiker att komma in rätt på arbetsmarknaden är bristen på information om hur en utländsk utbildning kan kompletteras. Vid Stockholms universitet finns sedan 2007 Utländska lärares vidareutbildning (ULV). Många av studenterna där vittnar om att de bott länge i Sverige innan de fått kunskap eller information om utbildningen, berättar samordnaren Susanna Malm.

TT