Fördelningspolitik blir slag i luften

Inför 2018 har regeringen nu lagt fram flera skattepolitiska förslag som alla har fördelningspolitiska mål - att jämna ut skillnaderna. Men konsekvenserna är skadliga för sysselsättningen och höjd skatt på löneinkomster är direkt dåligt och ger inga pengar, enligt flera meriterade ekonomer.

Det senaste förslaget, sänkt skatt för pensionärerna, går att argumentera för ur ett rättviseperspektiv. Detta eftersom dagens pensionärer inte hunnit gynnas av jobbskatteavdragen i lika hög grad som yngre, anser ekonomiprofessorn Lars Calmfors, tidigare bland annat chef för regeringens expertorgan Finanspolitiska rådet.

Hård kritik

Däremot är han mer tveksam eller direkt fientligt inställd till regeringens förslag om höjd skatt på lönearbete genom att inte höja gränsen för när man börjar betala statlig inkomstskatt.

John Hassler, också han tidigare ordförande för Finanspolitiska rådet, håller med.

Ser illa ut

Den höjda skatten på företagande, enligt de så kallade 3:12-reglerna, är förmodligen dålig för sysselsättningen, enligt Calmfors. Det finns egentligen ingen forskning som visar på effekterna, enligt John Hassler.

Regeringens samlade skatteförslag inrymmer mycket av fördelningspolitik, men det finns bättre skatter att peta på om man vill nå det syftet, enligt Calmfors.

Svår avvägning

Det finns en målkonflikt mellan fördelningspolitik och incitament till arbete, anser Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz. Högre skatt på arbete som förmodligen är dåligt för samhällsekonomin å ena sidan, och en fördelningspolitik som försöker göra något åt de ökade klyftorna å andra sidan.

TT