Flygande utveckling för drönare

Det är bara några år sedan drönarutvecklingen tog ett jättekliv framåt, berättar Kjell Eriksson, drönarentusiast och aktiv i föreningen Swedish Droners.

Nu flyger de omkring lite varstans - och kanske inte alltid på rätt plats. Flygplatser har haft stora problem med drönare som stör trafiken, och en och annan kanske tittar upp förskräckt när en pytteliten flygande minifarkost dyker upp utanför fönstret.

Men faktum är att drönare också används i en rad olika verksamheter. I nästan varje tv-program finns bilder tagna från luften, och de används allt mer för olika kontroller och övervakningar. Exempelvis inom skogsbruket för att bevaka bränder, inom jordbruket för att kolla grödor och i byggbranschen för inspektioner. Ännu fler användningsområden är på gång.

Statligt utvecklingsstöd

Den statliga innovationsmyndigheten Vinnova gav i våras 30 miljoner kronor till 23 olika projekt som handlar om drönare. Exempelvis har pengar gått till utveckling av drönare för att få koll på växthusgaser, kartläggning av brotts- och skadeplatser, ogräsbekämpning med laser, luftbevakning, sökande från luften efter försvunna personer och lavinräddning. Dessutom pågår utveckling av drönare som ska kunna laddas i luften vid kraftledningar.

I april nästa år ska projekten visa upp sina prototyper, berättar Erik Borälv, ansvarig för Vinnovas drönarsatsning.

Lagar hänger inte med

Dessutom finns det hinder i lagstiftningen för utveckling, berättar han.

Exempelvis måste en bil ha en förare i dag, och bilar måste också ha viss utrustning, som backspeglar. Det behöver inte en självkörande bil. För drönarna finns exempelvis regler som innebär att de inte får köras längre bort än att "piloten" kan se dem, trots att tekniken medger användning på väldigt långa avstånd. Det stoppar utveckling av exempelvis drönarfrakt.

Fast det finns också anledning att fundera över säkerheten framöver. Det kan bli fullt av drönare i luften när de blir allt vanligare, och det kan innebära risker för krockar. Kanske kan detta behöva regleras genom särskilda "drönargator" i luften.

"Vet inte vad vi vill"

Men skillnaden mellan bilarna och drönarna är att utvecklingen har pågått längre för bilarna, och bilden av hur självkörande bilar ska användas i trafiken är tydligare än hur drönarna ska användas, förklarar Erik Borälv.

Utvecklingen har skett ganska explosionsartat, berättar han, det var bara några år sedan de första riktiga entusiasterna byggde sina farkoster själva. Nu går det att köpa färdiga drönare med utrustning för olika ändamål.

Både Erik Borälv och Kjell Eriksson tror att drönarutvecklingen bara är i sin linda. Vi kommer få vänja oss vid att små surrande ögon ser oss från luften.

TT