TT-Ekonomi

Fler jobb men ändå stora utmaningar

TT-Ekonomi Artikeln publicerades

Den svenska jobbtillväxten beskrivs nu som historiskt stark - det är den goda nyheten. Den dåliga - bristen på arbetskraft bromsar tillväxtpotentialen. - Flera företag skulle kunna växa ännu mer om de fick tag på arbetskraft, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg till TT.(TT)

"Urstark" och "All time high". Så beskriver Arbetsförmedlingens generaldirektör läget för den svenska arbetsmarknaden.

I konkreta siffror innebär det på 74 000 fler kommer att börja jobba nästa år. Året därpå, 2019, väntas sysselsättningen öka med 56 000 personer.

Förklaringen är enkel, en global högkonjunktur bidrar till den positiva trenden där sysselsättningsgraden bedöms ligga på strax över 79 procent om två år.

– Det är flera indikatorer som visar på en högkonjunktur vi aldrig tidigare sett. Den är dessutom mycket mera utdragen än tidigare, vilket också är ett tecken på att vi kommer att få bristsituationer, säger Mikael Sjöberg.

Tydliga konsekvenser

För konsekvenserna är samtidigt tydliga. Bristen på arbetskraft med rätt utbildning sveper nu över olika jobbsektorer, framförallt handlar det om olika legitimationsyrken.

– Det är brist inom nästan alla sektorer även om den absolut svåraste situationen har man inom legitimationsyrken och vård och omsorg men även byggsektorn. Vi går miste om den tillväxtpotential vi just nu har, säger Mikael Sjöberg.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) gläds åt jobbtillväxten men precis som Arbetsförmedlingen ser hon ett uppenbart problem med bristen på arbetskraft.

– Det är ett mycket stort problem. Det är det som kommer att avgöra om den här jobbtillväxten kommer att fortsätta eller inte. Det här är en av de viktigaste utmaningarna vi har på arbetsmarknaden nu, säger hon.

Hos bland annat kommuner och landsting ses nu en trend där man därför tvingas anpassa sina krav och rekrytera andra yrkesgrupper. Mikael Sjöberg ger praktiska exempel:

– Det kan vara så att man tänkte anställa en undersköterska men inte hittar någon utan anställer ett vårdbiträde i stället. Man hittar inte en lärare utan anställer en lärarassistent eller vaktmästare och organiserar om arbetet.

Framtida problem

TT: Men är detta verkligen enbart godo. Blir inte konsekvensen en kompetensbrist?

– Där får arbetsgivarna vara väldigt nogsamma. Vi ser att det kan underlätta för läraren att få tid i klassrummet men det är viktigt att se upp så att man inte oreflekterat tar in outbildad arbetskraft.

En fortsatt utmaning är också personer med kort utbildning som riskerar att falla ur arbetsmarknaden, framförallt den dagen som konjunkturen vänder.

– I och med att vi får en sådan intensiv arbetsmarknad är det så att vissa personer som inte har gymnasieutbildning ändå får arbete nu. Men om de blir arbetslösa längre fram riskerar de att ha det svårare och sker det i en lågkonjunktur kan de ha det riktigt svårt.