TT-Ekonomi

Dyr reform ger 120 extra föräldradagar

TT-Ekonomi Artikeln publicerades

S-förslaget om en familjevecka innebär 120 fler föräldralediga dagar. En ökning med hela 25 procent för en familj med ett barn. Reformen kostar 5,4 miljarder kronor, men det är väldigt lågt räknat, enligt ekonomer.(TT)

Fem extra lediga dagar med föräldrapenning per år för varje förälder som har barn mellan fyra och 16 år. Det är förslaget från Socialdemokraterna en dryg vecka före valet till en statlig kostnad av 5,4 miljarder kronor. Men för svensk ekonomi som helhet är kostnaden betydligt högre.

Förslaget väntas beröra omkring 900 000 familjer, enligt S, vilket om alla föräldrar tog ut sina fem dagar, och om vi i beräkningen för enkelhetens skull utgår från att varje barn har två vårdande föräldrar, skulle innebära knappt en procent färre arbetade timmar per år totalt i Sverige, grovt räknat.

– Det innebär statiskt sett ungefär en procent av BNP, eller 50 miljarder kronor, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Men åt andra hållet kan ju förslaget ge minskade sjukskrivningar, ökad produktivitet (man jobbar ikapp) och att alla dagar kanske inte tas ut, enligt Torbjörn Isaksson.

Rejäl ökning

I detalj innebär S-förslaget att det för en familj, bestående av två föräldrar med ett gemensamt barn, tio extra lediga dagar per år i tolv år. Totalt alltså 120 dagar, vilket kan jämföras med de 480 dagar som en familj har att dela på i dagsläget. Det innebär för enbarnsfamiljen en ökning i antal dagar med 25 procent - en rejäl ökning konstaterar Försäkringskassans familjeekonomiska talesperson Niklas Löfgren. För föräldrar med fler barn blir ökningen i procent inte lika stor eftersom de extra lediga dagarna inte gäller per barn.

Ekonomiskt ska ersättning beräknas enligt vabb-reglerna (vård av sjukt barn), enligt Försäkringskassan. Taket är knappt 80 procent av en månadslön på omkring 28 400 kronor i månaden. Så rent ekonomiskt gynnar förslaget lägre betalda eftersom de förlorar mindre på att vara hemma, enligt Niklas Löfgren.

– Och här finns inga utfyllnadsavtal (som arbetsgivarna betalar), säger Löfgren.

Värderingsval

Professorn i nationalekonomi, Lars Calmfors, har inga ekonomiska invändningar mot förslaget, även om det är troligt att det lär sänka statens inkomster.

– Det är ju ett val man gör, hur ska man ta ut standardstegringen? Ska man ta ut den i form av kortare arbetstid eller i form av högre disponibla inkomster. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är det legitimt att göra på båda sätten. Det är ett val som har att göra med värderingar, säger Calmfors.