• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Foto: Scanpix

Studievägledares råd för bästa resultat

"Ha roligt på gymnasiet"

Studieliv 2008-12-22 | Uppdaterad 2008-12-22

Om en dryg månad ska ansökan till gymnasiet vara inlämnad, men det är ingen avancerad gissning att tiotusentals femtonåringar fortfarande känner sig rådvilla och kanske klämda mellan föräldrarnas och kompisarnas åsikter.
– Föräldrar som är engagerade i sitt barns skolgång tycker ofta att det är jättespännande, medan 15-åringar sitter där ganska svettiga, konstaterar Lena Fredsberg, studie- och yrkesvägledare vid högstadieskolan Rudanskolan i Handen och Östra gymnasiet i Trångsund, söder om Stockholm.
Hon ser att gymnasievalet blivit en allt tuffare utmaning. Med friskolorna har utbudet av skolor och utbildningar vuxit och blivit extremt stort i storstäderna. Dessutom finns numera värdefulla meritpoäng att kamma hem – men då gäller det att pricka in rätt kurser.
– Det ställer krav på ett väldigt långsiktigt tänkande hos eleven. Där har de med insatta föräldrar en favör, säger Lena Fredsberg.
Hennes uppmaning till alla som våndas är att inte se på gymnasievalet som ett val för livet.
– Det är tre år det gäller, och de tre åren ska kännas bra. Sedan kanske man inte läser vidare eller jobbar inom det man pluggat, och det är helt tillåtet. Men har man haft tre lustfyllda år betyder det att man fått ett väldigt bra betyg. Och det har betydelse när man söker till högskola, säger Lena Fredsberg.
Den som haft uppförsbacke under högstadietiden har mindre att välja på, särskilt om man missat de behörighetsgivande ämnena matte, svenska och engelska. Tänk i etapper, råder Lena Fredsberg.
– Är det individuellt program som väntar, då förbereder man sig för det. Och det behöver inte vara ett hot. En elev berättade för mig att året på individuella programmet varit det bästa i hennes liv. Där fick hon hjälp och kom i kapp, berättar Lena Fredsberg.
Den som å andra sidan har lätt för sig i skolan och siktar på universitetsstudier är mest garderad med naturvetenskapliga programmet. Det blev 16-årige Gordon Ljungquists val.
– Jag tyckte det var ett program som inte kräver att man vet vad man vill, man kan söka till mycket efteråt, säger han.
Också han råder alla niondeklassare att välja efter intresse:
– Prata med syo-konsulenten, be om råd och försök hitta en skola och ett program som passar dig. Se till intressen – hatar man matte ska man nog inte välja natur, för då får man rätt jobbigt i tre år, säger han.
Själv var hans valprocess rätt smärtfri. Redan innan reklambroschyrerna började välla in hade han bestämt sig för Östra gymnasiet – tio minuter hemifrån. Men steget från grund- till gymnasieskola blev ändå stort:
– Man måste vara beredd på att det krävs mycket mer eget ansvar. Ingen kommer och jagar en om man missat att lämna in en uppgift, det är upp till en själv att hålla reda på. Det kan vara en bra idé att använda kalender – det har jag inte lyckats med än, skrattar han.

TT

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: