Sport

Christian Gustafsson: ”Våga tänka tanken att gå upp i SSL”

Sport Artikeln publicerades
Tobias Roth och Tor Bornedal Samils – två spelare som symboliserar Craftstadens utveckling och framsteg.
Foto:Per Hammenvik
Tobias Roth och Tor Bornedal Samils – två spelare som symboliserar Craftstadens utveckling och framsteg.

Craftstaden har etablerat sig i allsvenskan, det får man säga. Bra gjort. Nu är det dags att klubben vågar tänka på nästa steg. Det steget stavas: S–S–L.

Jag ska erkänna att jag var tveksam till hur det egentligen skulle gå när Craftstaden tog klivet upp i innebandyallsvenskan våren 2015. I synnerhet som klubben imploderade av interna bråk och tränarsparkning (som aldrig verkställdes) just efter avancemanget.

Men föreningen har landat snyggt och rest sig ur kaosaskan på ett imponerande sätt.

Sportchefen Robert Nilsson, ”Röding” kallad, har gjort ett bra jobb och sakta men säkert byggt ihop ett allt starkare allsvenskt lag, som verkar lyfta enligt trestegsraketens klassiska regler.

    Hänga kvar med ett nödrop först säsongen, säkert mittenlag andra. Nästa säsong, den tredje, är Craftstaden redo att utmana på allvar om en av de fyra kvalplatserna till innebandyfinrummet.

    Det vill säga Svenska Superligan, SSL.

    En kvalplats 17/18 är inget direkt vågat tips. Det mesta pekar uppåt i föreningen. Ekonomin är god (335 000 i eget kapital vid senaste årsmötet) och arenamatchsuccén lär ha fyllt på den där kassan rejält. En klubbchef har anställts. Arenamatchen satte klubben på kartan. Truppen är löjligt intakt.

    Enda orosmolnet är väl att publiken på det stora hela har dippat en smula.

    Det finns naturligtvis parametrar att ta hänsyn till. Som om södra allsvenskan skulle råka bli tidernas getingbo med storheter som Kalmarsund, Jönköping, Warberg och Höllviken. Men annars ser jag inga hinder för att kravet på Craftstaden nästa säsong ska vara att ta en av de fyra SSL-kvalplatserna. Så vasst är laget.

    I princip samtliga nyckelspelare finns på kontrakt. Truppen är redan utan förstärkningar stark nog för att slåss om kvalplatserna. Får sportchef Nilsson dessutom in de två spetsspelare han pratar om så tror jag att det här laget är med och kvalar till finrummet redan nästa säsong.

    Är det då rimligt att Craftstaden i förlängningen tar klivet upp i högsta serien?

    Det är ett jättesteg, men, ja – det är rimligt.

    Om några år. Om utvecklingen fortsätter. Om klubben unisont vågar börja tänka tanken att de faktiskt kan ta steget upp.

    Visst, det finns krux i form av att de spelar i en gympahall utan faciliteter (vip-bira i skolmatsalen, som nämnts som ett seriöst förslag, känns...eh...så där), att de inte betalar löner till spelare och att föreningen är en gröngöling på den här nivån.

    Men Craftstaden är en progressiv förening. Det har de visat. Inte minst genom Arenamatchen. Att lägga en fajt i Be-Ge Hockey Center är både risky business ekonomiskt och på alla sätt ett mastodontprojekt för en förening som Craftstaden. Men de löste det galant och snacka om att de fick belöning. Första veckan i februari var Craftstaden Sveriges mest omtalade innebandyförening. No doubt.

    Den där once in a lifetime-fredagskvällen sattes Oskarshamnsinnebandyn på Sverigekartan.

    Nu hoppas jag att föreningen spinner vidare på hajpen. Boka in en liknande match nästa säsong redan nu. Snacka om lockbete när det ska värvas spelare.

    För inte så länge sedan hämtade Craftstaden sina förstärkningar enbart i Fliseryd, Kristdala och Sandbäckshult. Så är det inte längre. Sedan ett par säsonger gör föreningen renodlade värvningar.

    För varje säsong hämtas allt vassare spelare in utifrån.

    Ta bara Tor Bornedal Samils. Norasonen som kom inför säsongen har verkligen tillfört en dimension i spelet med sitt enorma självförtroende kombinerat med en skön innebandyskalle och mjuka handleder. Han slår alltid den svåra passningen. Visst, i bland går det åt helsicke, men allt som oftast öppnar han upp motståndarförsvaren på ett sätt som Craftstaden inte haft möjlighet till tidigare. Klasslirare.

    Med det sagt. Ska jag bara plocka ut en spelare som personifierar det här laget, som ju på många sätt gjort en strålande säsong, så väljer jag en total doldis.

    En spelare som vi inför säsongen gav en fjäder (av fem) när vi betygsatte truppen i tidningen. En korrekt bedömning i det läget. Tobias Roth hade aldrig gjort några direkta avtryck i Craftstaden och kom närmast från ett ”sabbatsår” i division 3.

    Snacka om att ge svar på tal.

    Tobias Roth har tagit en helt given plats och ger ständigt backkompisen, nämnde Bornedal Samils, fri lejd att glänsa i offensiven. Roth slår knappt bort en passning, han gör livet surt för toppspelare efter toppspelare, ligger ständigt rätt i positionsspelet och släpper kort sagt ingen jävel över bron.

    Ett av de mest oväntade genombrotten på hög nivå i de här trakterna på många år.

    Hatten av!

    Fakta

    Christian Gustafsson

    krönikör

    Visa mer...