Underskatta inte hotet

Reagera ,
Sverige dåligt rustat mot hotet från öst.
Foto:Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Sverige dåligt rustat mot hotet från öst.

2010 skrev jag i olika insändare att Ryska Federationens Säkerhetsråd varnat egen befolkning att oenighet om fördelningen av Arktis tillgångar av gas- och oljefyndigheter kan leda till en militär konflikt mellan Ryssland och Natoländer.

Därför uppmanades landet att förbereda sig för en sådan. Ett halvår senare meddelades att en grupp av stridskrafter anpassade för strid i arktiskt klimat skall finnas i området 2020.

På det svarade Karin Enström, då ledamot i Riksdagens Försvarsutskott, senare försvarsminister, att ”det som identifierar ryssarnas främsta säkerhets­intresse är att stärka Rysslands inflytande i de gamla Sovjetrepublikerna, främst de i Kaukasus. Det är detta som är dimensionerande för den ryska krigsmakten, inte en eventuell stormaktskonflikt”. Fem år senare, i mars i år, genomförde Ryssland övningar i arktiskt klimat med 80 000 man, ett 70-taltal ytstridsfartyg och ubåtar, 200 stridsflygplan och mellan 3 000–4 000 markvapensystem som p­ansarfordon, stridsvagnar och artilleripjäser. Detta 30 mil från svenskt territorium.

2011 menade Enström att ryska Östersjöflottan hade fem fartyg värda att räkna med. Tre år senare övade samma flotta landstigningsoperationer med 55 fartyg mot Östersjökust.

Liknande övning upprepades i februari i år. Även det 30 mil från vårt territorium.

Storleken på övningarna borde inte ha överraskat Karin Enström eller övriga försvarspolitiker. Signalerna har funnits att Ryssland de senaste fem till tio åren prioriterat utvecklingen av stridskrafterna i det Arktiska området och i Östersjöområdet. Något politikerna, medvetet misstänker jag, försökt och försöker tona ned med förklaringar som exemplen ovan. Det då samtliga riksdagspartier sedan Sovjetunionens fall nedprioriterat försvaret till förmån för utvecklingen av andra tunga samhällsfunktioner.

Som en följd av detta har gapet mellan presumtiva angripares förmåga till militära angrepp ökat snabbare än vår förmåga att kunna avhålla dessa från angrepp riktade mot oss. Det i ett läge då vi om fem år kan försvara en liten del av vårt territorium under en vecka.

Vi samhällsmedborgare måste därför ställa oss frågan om det är meningsfullt att årligen satsa drygt 40 miljarder på sådan försvarsförmåga eller om vi skall öka försvarsansträngningarna för att på sikt täppa gapet mellan en presumtiv angripares angreppsförmåga och vår förmåga att kunna avhålla dessa från angrepp mot oss. Det senare borde vara möjligt om 10-15 år förutsatt en ny försvarsidé, 30 procent högre försvarsanslag och återinförande av allmän värnplikt.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.