Grusade cykelturer

Reagera ,

Angående artikeln om sandningen som kan orsaka punktering i Barometern.
En som cyklar dagligen mellan Lindsdal och södra området kan bara instämma i att gruset är besvärligt. Det ger upphov till frustration från december till april.

Vid ett fåtal tillfällen har undertecknad haft nytta av gruset. Det rör sig om 2-3 morgnar under perioden. Dubbdäcket fram gör dock att det hade klarat sig ändå.
 Nu är det så att i "trygghetsnarkomanins land", ett uttryck som någon myntat, har vi både hängslen och livrem. Det plogas, saltas och sandas samt kan cykeln utrustas med dubbdäck. Större delen av denna säsong kan jag som cyklist köra i grus med dubbdäck på barmark eller i slask. 
Då undertecknad dessutom kör barn i cykelvagn är förtreten stor över gruset, smala cykelvägar med konkurrens av fotgängare, grindar = hinder som man försöker planera bort, cykla runt eller ut på bilvägen.


Punkteringar är inte ovanliga. Ansvaret på mig som cyklist, som Thomas Eidrup betonar i artikeln helt riktigt är att se till att man har bra däck, vilket minskar risken för punkteringar. I mars bytte undertecknad till nya däck i cykelvagnen då besväret med att laga punkteringar blev för stort varje vecka. Däcken skulle mycket väl ha kunnat fungera hela året utan problem, om gruset inte funnits.

Det finns kommuner som skippat gruset genom att i stället skaffa sopsaltmaskiner för att ta bort snö och salta lite vid behov. På det sättet har cyklister, fotgängare och hundar barmark

året om. Det låter som en dröm för oss på två smala hjul.