Fler vägar in på universiteten

Precis som du skriver så var en reform av betygssystemet nödvändig. Det gamla G-VG-MVG blev för trubbigt med bara tre steg och alltför mycket tolkningsutrymme kring kriterierna för varje steg. Med de nya systemet A till E införs flera steg, Skolverket har tagit fram mycket stödmaterial till lärare om hur betyg ska sättas, och lärarutbildningen utbildar numera alla lärare i betygsättandets svåra konst.

När man byter från ett system till ett annat uppstår tyvärr alltid problem med jämförelser i en övergångsperiod. Jag märkte samma sak när jag var en av de första årskullarna som fick betyg enligt G-VG-MVG. I det nya systemet är bland annat kraven för betyget A högre än det var för MVG. Målsättningen har varit att hitta en betygsskala som är jämförbar med andra länders, vilket behövs allt oftare i globaliseringens tid.

Men samtidigt har högskolor och universitet fått verktyg för att hantera skillnaderna. Regeringen har givit lärosätena större frihet i hur de antar sina studenter. En tredjedel av de sökande ska antas utifrån gymnasiebetygen. En tredjedel ska antas utifrån poängen på högskoleprovet. Sista tredjedelen kan vara en kombination av dessa, eller så kan lärosätet sätta upp egna kriterier, t ex särskilda antagningsprov eller -intervjuer för vissa utbildningar.

Goda slutbetyg är alltid bra, men det finns alltså fler vägar att komma in på en utbildning om betygen inte räcker till.

Björn Brändewall,

Vice ordförande (FP) Barn- och ungdomsnämnden, Kalmar