torsdag 23 februari 2012
torsdag 23 februari 2012
Debatt 2012-01-27 | Uppdaterad 2012-01-27
Idag är det den internationella minnesdagen över Förintelsens offer. Runt omkring i hela världen hedras offren och de överlevande i nazisternas försök att utrota de europeiska judarna.
I Kalmar arrangeras föreläsningar på slottet som avslutas med ett gemensamt fackeltåg till den judiska begravningsplatsen. Alla Kalmarbor inbjuds till en minnesstund för att manifestera mot intolerans, antisemitism, främlingsfientlighet och rasism. Kommunen vill genom arrangemanget bidra till att stärka medvetenheten om alla människors lika värde och de gemensamma mänskliga rättigheterna.
Förintelsens minnesdag uppmärksammas i dag eftersom det var den 27 januari 1945 som Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger, befriades av sovjetiska trupper. Omvärlden fick då se vad tolv år av nazistiskt styre hade lett till. Auschwitz var ett av över 1?600 koncentrationsläger. Cirka sex miljoner judar hade gasats ihjäl, arkebuserats och dött på grund av de vidriga förhållandena som rådde där. Också romer och polacker hade utsatts för folkmord grundade på rasistiska föreställningar. Därutöver förföljdes, fängslades och dödades miljontals andra människor, bland annat fackföreningsfolk, funktionshindrade och homosexuella. Det totala antalet offer för förintelsen anses vara mellan 11 och 17 miljoner människor.
I år uppmärksammas även 100-årsminnet av Raoul Wallenbergs födelse. Affärsmannen och diplomaten Raoul Wallenberg är en viktig förebild, särskilt i en tid som vår då fler behöver stå upp mot förföljelse, främlingsfientlighet och antisemitism.
Mellan juli 1944 och januari 1945 ledde Raoul Wallenberg en framgångsrik räddningsaktion av judar i Ungern inom ramen för den svenska legationen i Budapest. Genom att han delade ut skyddspass och andra identitetsdokument lyckades detta humanitära projekt rädda tusentals ungerska judar från förintelsen.
Vad kan vi då lära av Förintelsen och av Raoul Wallenbergs hjältedåd? Vi som har undertecknat den här artikeln var under hösten förra året på en gemensam studieresa till Polen i Förintelsens spår. Studieresan var arrangerad av myndigheten för Levande Historia. Vi besökte då historiska platser, synagogor, minnesmärken och koncentrationsläger. Vi fick tillfälle att lära oss om judendomen, reflektera över paralleller till nutiden och diskutera folkmordet ur förövarens perspektiv. Studieresan gav oss ny kunskap och framför allt en möjlighet att på djupet försöka förstå att Förintelsen är ett exempel på vad som kan hända när demokratin sätts ur spel och när tanken om alla människors lika värde åsidosätts.
På många sätt är Förintelsen unik i historien, men samtidigt bär genomförandet på samma slags mekanismer som är grogrunden till våld, intolerans och dödande i vår moderna tid. Folkmorden i Darfur, Rwanda, Halabja, Srebrenica har alla följt Förintelsen trots att hela världen uttalade orden ”aldrig mer” efter andra världskriget. Tittar vi i dagens Europa lever och frodas antisemitismen sida vid sida med hat mot romer, homosexuella, muslimer och invandrare. Mantrat ”aldrig mer ” är och var uppenbarligen en mycket tunn fernissa hos oss människor.
Även i vårt eget land gör sig historien påmind exempelvis genom att rasistiska partier kommer in i kommunfullmäktigen och att homosexuella blir nedslagna på öppen gata.
Förintelsens minnesdag blir därmed både en påminnelse om vad våldsideologier har lett till och hur våldsideologier i vår egen tid riskerar att leda till att övergrepp mot enskilda människor och folkgrupper återupprepas.
Förintelsens minnesdag uppmanar var och en att reflektera över begrepp som demokrati och öppenhet.
Raoul Wallenberg kan fungera som inspiratör till vad en enskild människa kan göra för att hävda människovärdet. Minnet av honom och Förintelsen manar oss vuxna att fostra våra barn och ungdomar till fria och upplysta individer som aldrig sviktar i tron på demokrati och alla människors lika värde.
Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz av sovjetiska trupper.
Jonas Hellberg (S)
Anders Andersson (C)
Britt Dicksson (M)
Robert Sigvardsson (S)
Reageraredaktionen, tel: 0480-592 44
Debattredaktör Mats Andersson, tel: 0480- 592 66
Välkommen med insändare och debattinlägg!
Södra Långgatan 33, 391 88 Kalmar
Reagera: Om du vill använda signatur, bifoga namn och adress ifall vi behöver kontakta dig. Kritik mot namngiven person måste undertecknas med namn. Skriv kort, högst 1 500 tecken. Redaktionen förbehåller sig rätten att stryka och redigera texter. Inskickade bidrag returneras inte.
Debatt: Underteckna din artikel med namn och titel och kontaktuppgifter. Artiklarna bör vara max 4 500 tecken. Vill du svara på en debattartikel ska svaret vara på max 1 500 tecken.
. .
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (46 ST.)
ANNONSERA
© Barometern Oskarshamns-Tidningen. Allt material på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
