• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Ändra regler för svårt sjuka

Debatt 2011-02-01 | Uppdaterad 2011-02-01

Överläkare Marie Sundqvist har tillsammans med Ywonne Jacobsson och Monika König skrivit et öppet brev till socialförsäkringsministern, där de kräver ändrade sjukförsäkringsregler.Arkivfoto: jesper uddeholt

Vi glädjer oss åt Ditt beslut att se över regelverket kring sjukskrivning. Sedan begränsningsreglerna i sjukförsäkringen infördes har flera revisioner skett. Ingen ändring har dock berört de personer med allvarlig/livshotande sjukdom som får en långvarig behandling i syfte att bli botade.

Den medicinska veten skapen gör framsteg. Allt fler all varliga sjukdomar kan botas men kräver i många fall flera års behandling.
Om behandlingstiden inte överensstämmer med tidsintervallen i den så kallade rehabiliteringskedjan tvingas många avsluta sin behandling i förtid med ökad risk att återinsjukna och kanske avlida. Bland patienter med bröstcancer är det framför allt tre grupper som drabbas hårt av de nya reglerna i sjukförsäkringen: de som får biverkningar av sin behandling som är värre än genomsnittet, de som får psykiska biverkningar, och de som har sin arbetsförmåga nedsatt på grund av annan sjukdom redan när de får sin bröstcancerdiagnos.

Bröstcancer är oftast hormonkänslig och stimuleras att växa av kvinnans eget östrogen. Därför ordineras kvinnor som genomgått operation av bröstcancer en antiöstrogen behandling för att tillintetgöra eventuella kvarvarande tumörceller. Stora studier har visat att behandling under fem års tid minskar risken för återinsjuknande och spridning av cancern. Fler blir alltså botade och slipper dö i sjukdomen. Tyvärr får en mindre del av de kvinnor som behandlas påtagliga besvär från framför allt leder och senor. Detta normaliseras när behandlingen avslutas men kan medföra stora svårigheter att jobba heltid under behandlingstiden.

Ungefär var femte kvinna som behandlas behöver sjukskrivas på deltid under behandlingstiden. Ofta kan kvinnan arbeta deltid när arbetsgivaren anpassat arbetet och behöver bara sjukpenning till 25 procent.
Försäkringskassan godkänner inte att kvinnorna är sjuk skrivna på 25 procent under behandlingstiden. I stället ska de söka tjänstledigt från sitt ordinarie arbete för att gå på introduktionsprogram.
Marie Sundquist vittnar om den kränkning kvinnor upplever när de tvingas lämna sitt jobb de är delvis sjukskrivna från för att söka heltidsjobb på en arbetsmarknad där en majoritet av arbetsgivare inte vill anställa en långtidssjukskriven och allra minst en som fyllt 60 med begränsad arbetsförmåga. Upplevelse av stress och kränkning befrämjar inte tillfrisknande. Det förekommer att kvinnor som behandlas upphör att ta den ordinerade medicinen på grund av försäkringskassans vägran att bifalla sjukskrivning på deltid.

Den andra gruppen där tillämpningen av lagen behöver ses över är de patienter som drabbas av någon form av psykiskt lidande i samband med sin cancerdiagnos.
Monika König träffar ofta patienter under eller efter cancerbehandling som riskerar att utförsäkras eller redan har blivit uteslutna ur sjukförsäkringen. Det kan bero på att man redan före cancerdiagnosen varit sjukskriven helt eller delvis på grund av annan sjukdom, och därmed redan förbrukat sjukskrivningsdagar.

Mycket få människor kan leva utan inkomst. Därför försöker man jobba fast man ännu inte är frisk. Följden blir ofta en påtaglig försämring såväl fysiskt som psykiskt. Detta gör att återhämtningen tar ännu längre tid. Inte sällan utvecklas en sekundär depression, en försäkringskasseutlöst depression, som är svårare att behandla än vanliga depressioner. Den oro för ekonomin som uppstår när man plötsligt finner sig stå utan eller med avsevärt minskad inkomst, är högst reell och omöjlig att bortse från. Regelverket i sjukförsäkringen motverkar i dessa fall rehabilitering och återhämtning och försvårar därmed återgång i arbete. Detta leder till ökat lidande och ökade kostnader för samhället. Sjukförsäkringen har, i dessa fall, blivit kontraproduktiv.
Vad gäller just antiöstrogen behandling vid bröstcancer har en domstol nu glädjande nog avgjort det första målet i frågan till patientens fördel, och Socialstyrelsens beslutsstöd kommer att revideras och innehålla information om att arbetsförmågan kan nedsättas av behandlingen.

Men varje år kommer nya behandlingsmöjligheter inte bara för cancer utan för många andra allvarliga sjukdomar som medför att fler på sikt kan bli friska, arbeta och betala skatt.
Det är inte rimligt eller ens möjligt att beslutsstöden ska kunna förutse alla eventuella funktionsnedsättande effekter av de nya behandlingarna. Inte heller är det rimligt att en allt större del av domstolarnas tid ska gå åt till att utfärda prejudicerande domar för olika medicinska tillstånd.

Om inte ett funktionsnedsättande tillstånd finns nämnt i ett beslutsstöd eller det inte omfattas av en prejudicerande dom är det oftast inte möjligt för försäkringskassan att bevilja ersättning. När nu patienternas läkare inte längre ska uttala sig om arbetsförmågan kommer denna mekanism att förstärkas. Nedsatt arbetsförmåga av orsaker som inte finns nämnda i beslutsstöd eller domslut existerar de facto inte.

Den tredje gruppen utgörs av de patienter som har sin arbetsförmåga nedsatt av annan sjukdom redan när de får sin cancer diagnos.
Antingen har de varit sjukskrivna vid diagnostillfället, och har då många gånger inte tillräckligt många sjukpenningdagar kvar innan bröstcancerbehandlingen är avslutad.
Det faktum att de har en annan samtidig sjukdom som nedsätter arbetsförmågan gör ofta att det tar längre tid än vad som förutsätts i beslutsstödet för bröstcancer innan de återfår sin arbetsförmåga.
Det kan också vara så att de har flera diagnoser, varav en är bröstcancer, som var för sig inte motiverar sjukskrivning, men som sammantaget nedsätter arbetsförmågan i allra högsta grad. Denna samsjuklighet finns inte beskriven i beslutsstödet, vilket leder till att försäkringskassans handläggare inte kan ta hänsyn till det vid beslut om sjukpenning.

Konsekvenserna av förändringarna i sjukförsäkringen märks tydligt bland de organisationer som har till uppgift att stötta cancerpatienter ekonomiskt när detta behövs.
Varje vecka tar Cancerhjälpen emot mellan 30 och 40 ansökningar från personer som på grund av sin cancersjukdom hamnat i ekonomiska svårigheter. Många av de sökande lever på existensminimum men kan nästan aldrig få socialbidrag eftersom de äger tillgångar i form av en bostadsrätt, en villa eller en bil. Det förekommer att de väljer bort livsviktiga mediciner för att de inte har råd.
Det finns människor som måste välja mellan att betala hyran eller fullfölja ordinerade cancerbehandlingar. Det är ett problem som borde beröra hela samhället. Att den svenska socialförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp är något som det råder politisk enighet om. Ingen ska behöva oroa sig för ekonomi när man drabbas av cancer eller en annan allvarlig sjukdom.
Det är därför vår förhoppning att Du, Ulf Kristersson, i samband med översynen av sjukförsäkringsreglerna åtgärdar de problem som i dagsläget äventyrar dessa svårt sjukas hälsa såväl som ekonomi.
Marie Sundqvist
Ywonne Jacobsson
Monika König

• SKRIV UT
• DISKUTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate:          

Disqus