Minus 53 pannor – en lättsmält serie i 53 delar

Jag räcker upp handen direkt. Inte en, två, utan flera gånger har jag befunnit mig högst upp på salighetens berg efter att ha rasat ett visst antal kilo. Självförtroendet har varit nästan onåbart. Klang och jubel och hejarop över mig själv att jag äntligen lyckades.

Ändå har jag – på ett eller annat sätt – falerat varje gång. Sakta men säkert har kilona krupit på igen när man sitter där i tv-soffan och stoppar i sig den där extraportionen som man vet är så onödig.

Varför ska det vara så svårt att få hjärnan att tänka om och göra rätt? Att motivera sig själv att ändra livsstil och hålla den vikt man känner sig nöjd med? Men den här gången – när 50-årsdagen knackar på dörren – kan jag sätta tre av alla mina armbandsur på att jag kommer att lyckas. Jojon är redan kastad.

När farbror doktorn meddelade att mina prover visade lite för högt blodsockervärde, och att det helt och hållet berodde på min övervikt, hade jag redan ett par veckor innan provsvaren (jag hade det nog lite på känn) tagit saken i egna händer för att inleda en ny livslång livsstil.

Jag tog min övervikt och stegade in till det lokala stället där man får hjälp och råd för viktminskning. Det kan visa sig bli mitt livs bästa beslut.

Jag har tecknat ett avtal på 13 månader. Det betyder vägning en gång per vecka samt en liten veckoresumé med coachen, som sedan håller en halvtimmas föreläsning med nytt tema varje vecka.

Hon är fantastisk på att peppa och uppmuntra både muntligt och på sms. Det gör motivationen betydligt enklare, även om jag en gång i veckan unnar mig något extra. Annars blir det för tråkigt i längden.

För varje tre kilo man går ner i vikt får man en liten guldstjärna. Första veckan gick jag ner 3,7 kilo.

Efter sju veckor, det var för två dagar sedan, visade vågen minus 15,1 kilo. Det är lika med drygt minus två kilo i snitt per vecka. Det får man väl ändå kalla för en rivstart.

Samtidigt är det bara början på min nödvändiga livsomställning. Den som har bantat vet att kilona rasar fortast i början. Det är egentligen först nu som resan börjar på riktigt.

Slutmålet – nu sätter jag ännu mer press på mig själv – är att ha tappat 53 kilo när 53-veckorsperioden går ut. Det blir i oktober nästa år. Den som kan matematik har redan räknat ut att det innebär minus ett kilo i snitt per vecka.

För att göra resan till slutmålet lite roligare har jag i mitt eget huvud gjort den som en tv-serie. Den har fått namnet: Minus 53 pannor – en lättsmält serie i 53 delar.

Huvudroll: Undertecknad

Biroll: Personvågen.

Idé, manus och regi: Undertecknad.

Jag ser redan fram emot det 53:e och sista avsnittet. Då ska jag se mig själv i spegeln och glatt konstatera: det här gjorde du bra!