De gick emot makten – folkets kärlek räddade vingnöten

Oskarshamn Artikeln publicerades
Lars och Kerstin Forsblad var två som gick emot makten och kämpade för att vingnöten vid järnvägsstationen skulle få vara kvar. Protesterna lyckades och de är glada över att kunna fortsätta njuta av trädet
Foto: Roger Carlsson
Lars och Kerstin Forsblad var två som gick emot makten och kämpade för att vingnöten vid järnvägsstationen skulle få vara kvar. Protesterna lyckades och de är glada över att kunna fortsätta njuta av trädet

Mellan valen accepteras de allra flesta beslut politikerna fattar. Men ibland händer det att folket inte håller med och protesterar mot makten via sociala medier, insändare och krav på folkomröstningar. Under mandatperioden är det några fall som engagerat lite extra.

Den 20 april 2016 meddelade tekniska nämndens ordförande Yvonne Bergvall (S) att den kaukasiska vingnöten vid järnvägsstationen skulle sågas ned. Det minst 100 år gamla trädet, som varit försett med ljusslingor i juletid varje år, ansågs vara en säkerhetsrisk. Grenarna skulle kunna rasa ned. Därför skulle den gamla vingnöten ersättas med ett nytt litet träd.

”Det är med sorg i hjärtat jag förmedlar det här beslutet. Men alla undersökningar visar att trädet är dött och att det utgör en säkerhetsrisk” , sade Yvonne Bergvall till OT.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. På Facebook började kommentarerna strömma in. ”Sorgligt”, ”tråkigt” och ”är den verkligen helt död?”, löd några av åsikterna. Ytterligare en skribent jämförde med almarna i Kungsträdgården som var dödsdömda för 45 år sedan när de skulle tas ned för att ge plats åt en T-baneuppgång. Men uppgången flyttades och i dag står flera av almarna ännu kvar.

Vingnötens tunga grenar stagas upp med stöttor. I trädet sitter också en helt ny ljusslinga, den gamla fick tas bort i samband med beskärningen.
Foto: Roger Carlsson
Vingnötens tunga grenar stagas upp med stöttor. I trädet sitter också en helt ny ljusslinga, den gamla fick tas bort i samband med beskärningen.

En del oskarshamnare begav sig till stationshuset för att ge vingnöten stöd på plats.

Två av dem var Lars och Kerstin Forsblad. När de läste i tidningen om att trädet skulle tas ned så kände de genast att de ville göra något så de tog sig ned till stationsområdet.

– Jag reagerade direkt. Jag tänkte att om trädet har överlevt så länge, varför inte försöka rädda det. Det är ju inget europeiskt träd utan ända från Kaukasien, säger Lars Forsblad.

De tyckte att det var helt fel att ta ned det gamla trädet.

– Jag trodde inte på att trädet var ruttet och höll på att dö. Trädet är så fantastiskt fint, finns det något vackrare än när lamporna tänds vid jul.

Han menar att så länge barken är intakt så är de inga problem för trädet att överleva.

– Det är något sinnligt med trädet, säger Lars Forsblad.

Och vad tänkte de två när trädet till slut fick stå kvar då?

– Det var roligt, vi trodde nog att de skulle ta ner det, säger Kerstin Forsblad.

En annan som fanns på plats vid vingnöten under den korta tid det var dödsdömt var dåvarande stadsarkitekten Thomas Gren. Han försvarade beslutet att ta ned trädet.

– Det påstods att trädet var dött och ett dött träd fäller man, det är positivt och till stor glädje att det är kvar, nu får man hjälpa trädet att leva, säger Thomas Gren.

Vad tror du om vingnötens framtid, kan den leva vidare i många år nu?

– Ja det tror jag, den har djupa rötter men det måste få god äldreomsorg.

Det har förekommit olika uppgifter om vingnötens ålder. Enligt Thomas Gren är trädet förmodligen omkring 100 år gammalt. Det finns nämligen bilder på stationshuset från år 1907 och där syns ett litet träd som är planterat framför stationshuset.

Det var alltså tekniska nämndens ordförande Yvonne Bergvall som meddelade dödsdomen över vingnöten.

Hade du väntat dig så kraftfulla reaktioner?

– Ja, för vingnöten är ett vackert och centralt träd som har funnits i alla tider, så det var med sorg i hjärta jag sade att vi skulle ta ner trädet, säger Yvonner Bergvall nu.

Beslutet fattades efter att flera privatpersoner larmat om den stora sprickan i trädet. Även tjänstemän samt Yvonne Bergvall själv inspekterade vingnöten på plats.

– Vår bedömning var att stora grenar skulle kunna ramla ned. Vi trodde inte att det skulle gå att rädda det.

Varför ändrades beslutet så snabbt?

– Vi tog in en arborist från Jönköping som bedömde att man skulle kunna ta bort de utsatta grenarna. Så man tog bort ganska mycket, jag tycker att den blev finare efter beskärningen. Vi kommer ta bort grenar vart tredje år, men träd dör också någon gång.

Ni övervägde inte att ta in en arborist innan ni beslutade att ta ned trädet?

– Nej.

Vad tänker du idag om händelsen?

– Det var positivt att vi kunde behålla vingnöten och att arboristen kunde hjälpa oss.

Hade du kunnat göra något annorlunda?

– Vi hade säkert kunnat ta in arboristen direkt, men säkerheten blev det viktigaste, vi ville agera snabbt.

Vad tycker du om vingnöten?

– Den betyder jättemycket för Oskarshamn, den är stor och vacker och står dessutom på en strategisk plats.

Fakta

Fyra fall av folkligt motstånd

Vingnöten

Det omkring 100 år gamla trädet vid järnvägsstationen ansågs vara dött och skulle tas ned. Men efter massiva protester från allmänheten fick trädet en ny chans och nu, drygt två år senare, står trädet fortfarande kvar. Det kostade 123 000 kronor att rädda vingnöten, i summan ingår bland annat arboristens arbete med beskärningen samt en ny ljusslinga.

Flygplatsen

Hösten 2017 beslutades att flygplatsen skulle läggas ned. Det förekom uppgifter om att en tomatodling skulle anläggas på platsen. Men protesterna blev stora och över 1000 personer skrev på en digital namninsamling. Fem personer drog i gång Folkinitiativet bevara Oskarshamns flygplats i syfte att få till en folkomröstning i samband med valet. Men det behövde aldrig gå så långt. I februari gjorde den politiska majoriteten ett omtag och öppnade för fortsatt drift av flygplatsen. Det kommunala bolaget UTAB som driver anläggningen fick också i uppdrag att sänka kostnaderna.

Vägbulorna

I samband med stadsomvandlingen byggdes ett antal nya vägbulor, bland annat på Södra Långgatan, som inte har fallit oskarshamnarna i smaken. Många protesterade mot fartguppen och busschaufförer vittnade om att de passerar 28 fartgupp på en timme. Systrarna Rose-Marie Edinius, 74, och Vivi-Anne Oskarsson, 76, gjorde en film om guppen, ”Ett gratis tivoli i Oskarshamn!”, som visades på Oskarsgalan och fått tusentals visningar på Youtube. Till slut byggdes flera av guppen om så att de blev mjukare men de är fortfarande kvar.

Jojjes

I januari 2017 sattes spaden i jorden för Coops utbyggnad. Då inleddes en period av ovisshet för Mustafa Türkkan som driver Jojjes kebab och salladsbar strax intill. Gatuköket skulle rivas. I stället har Mustafa Türkkan erbjudits andra lokaler. Själv har han tagit hjälp av en advokat. Frågan har väckt folkets engagemang genom protester på sociala medier och en namninsamling. 5 000 personer har skrivit på för att han ska få vara kvar. Men det tycks inte hjälpa. Den 30 oktober löper hyreskontraktet ut.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.