Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
söndag 27 maj 2012
Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
söndag 27 maj 2012
Reagera Old 2008-04-04
Cecilia Strömberg faller på eget grepp i insändaren ”Anmärkningsvärt angrepp på väl fungerande förskola” den 2 april. En studie gör ingen vetenskap. För vetenskap krävs flera studier som visar samma sak, det krävs att man uteslutit andra påverkansfaktorer och slutligen krävs en rimlig förklaringsmodell som förklarar orsaksambanden.
En snabb titt på den studie, PIRLS 2006, som insändaren hänvisar till, avslöjar dessutom att Strömberg förmodligen inte ens läst studiens sammanfattning. Där framgår att svenska tioåringar ingalunda är bäst i läsförståelse, flera andra länder är bättre, bland andra Hong Kong, Singapore och Ryssland (!). Det framgår också att läsförståelsen för svenska tioåringar försämrats sedan förra studien 2001 och att en nedåtgående trend troligen började redan före 1991. Vore förskolan bra för läsandet så borde rimligtvis läsförståelsen ha ökat i samband med att allt fler tioåringar gått på förskola i Sverige. Så har inte skett.
Det finns inga entydiga vetenskapliga belägg att påstå att förskola ger bättre utveckling än hemmet. Istället tyder åtskilligt på motsatsen. Tre stora grundliga studier på förskolan presenterade på 2000-talet, NICHD, FCCC och EPPE visar alla på ökade beteendeproblem vid stor exponering till förskola under de första 3-4 åren i livet, även på de bästa förskolorna. Beteendeproblem som kvarstår ända upp i tolvårsåldern enligt en studie. Något bättre ordförråd fanns hos barn som gått på förskola av hög kvalitet enligt en studie, men då talar vi om barngrupper på 6-8 barn innan 30 månaders ålder, med två välutbildade pedagoger – en kvalitet som knappast förekommer i Sverige idag.
Ökningen av beteendeproblem bland förskolebarn är inte stor. Föräldrar som känner att deras barn mår bra på förskolan behöver inte vara oroliga. Däremot visar denna forskning tydligt att föräldrar som upplever att deras barn inte mår bra på förskolan måste ha ett ekonomisk rimligt alternativ att vara hemma med barnen, till exempel genom ett vårdnadsbidrag.
Folkhälsoinstitutets studiesammanställning om förskolan håller inte måttet, vilket jag visat i min uppsats ”Förskolan, forskningen och sanningen” 2006. En ny sammanställning lär dock vara på gång. På en konferens i Stockholm nyligen erkände en representant för Folkhälsoinstitutet samt en svensk läkare, att den svenska förskolepolitiken inte har levererat vad man hoppats på: utjämnad hälsa och utveckling hos barnen. De sade också att den svenska forskningen på området var pinsamt svag. Om svenska staten verkligen tror att förskolan är en idealisk miljö för barnen, varför vågar man då inte forska på det?
Vårdnadsbidraget har förvisso brister: det är för litet, för begränsat och för sent. Men det är troligt utifrån dagens forskning att det trots allt kommer att förbättra utvecklingen för en hel del barn.
Jonas Himmelstrand
författare till ”Att följa sitt hjärta – i jantelagens Sverige”
Lars Johansson, Insändare
lars.johansson@barometern.se
Telefon: 0480-592 86
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (45 ST.)
ANNONSERA
© Barometern Oskarshamns-Tidningen. Allt material på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
