Insändare 2009-11-12
Det har knappast undgått någon att världen den senaste tiden firat 20-årsjubileet av Berlinmurens fall. Många skribenter har också påpekat vikten av att riva de murar som fortfarande delar mänskligheten och hindrar fria rörelser och kontakter. Men trots rubriker som Fortsätt riva murar (Dagens Nyheter), Riv dagens Berlin-murar (Expressen) och Nya murar byggs ännu (Sydsvenskan) tycks de murar media ser bara vara av andlig och psykologisk art. Man ser uppenbarligen inte, eller vill inte se, de högst verkliga murar som fortfarande existerar: muren som ännu delar Cypern. Den 220 mil långa sandmuren genom Västsahara. Stängslen utefter USA:s gräns mot Mexico och EU:s sydgräns i Nordafrika. Och, inte minst, den förfärliga muren rakt genom Palestina. En mur dubbelt så hög och tre gånger så lång som Berlinmuren.
Muren genom Palestina, även kallad skammens mur eller apartheidmuren, går rakt genom de palestinska samhällena, delar familjer, skiljer bönder från deras jordar och barn från deras skolor. Den har inget som helst annat syfte än att säkra de olagliga judiska bosättningarna, stjäla mer palestinsk mark och i slutändan fördriva palestinierna från den jord de brukat i generationer och tvinga dem in i bantustans - av den typ man försökte införa för de svarta i rasismens Sydafrika - helt kontrollerade av Israel. Hade Israel behövt en mur för sin säkerhet hade man förstås byggt den på sin egen gräns - inte på grannens mark.
Medierna är påpassligt blinda. Och om Fredrik Reinfeldt och den svenska regeringen, som nu firar minnet av Berlinmurens fall, tagit sitt ordförandeskap i EU och sitt tal om demokrati och frihet på allvar, skulle man naturligtvis ha agerat mot dagens murar. Istället sällar man sig till de gamla öststatskommunister som en gång hävdade att mer övervakning inte skadar och att begränsningar av människors rörelsefrihet är den bästa vägen till fred och utveckling.
Gunnar Olofsson
Märkligt nog smusslar skribenten med att han är ordförande för Göteborgs "Palestinagrupp".
Dessutom påstår han att Västbanken skulle vara "grannens mark", dvs palestinierna. Så är det inte. FN-resolution 242 stipulerar att Israel har rätt till nya säkra gränser på bl.a. Västbanken efter att palestinierna och arabvärlden våldtog den inofficiella vapenstilleståndslinje som gällde där från 1949 tills det arabiska anfallskriget 1967 (Sexdagarskriget).
Att låtsas som att palestinierna skulle ha rätt till hela Västbanken är alltså att bortse från resolution 242 och folkrätten.
Om vapenstilleståndslinjen från 1949 (Gröna linjen) är så viktig för Olofsson, så borde han ställa sig frågan varför araberna våldtog den 1967. Han borde också undra varför alla parter, inkl. araberna, tydligt preciserade i avtalet att Gröna Linjen INTE utgör en permanent gräns.
I själva verket försöker Olofsson i förväg förvägra Israels rättigheter enl. resolution 242 och försöker i efterhand utradera den palestinska aggressionen 1967.









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (23 ST.)
ANNONSERA