Vill inte slå ihop kommunerna – men samarbetar gärna

Färjestaden Artikeln publicerades
Carl Dahlin (M), Annika Olsson (C), Torbjörn Johansson (Framtid Öland), Hans Sabelström (C),        Christer Hävre (M), Liv Stjärnlöf (M), Pär Palmgren (M), Agneta Stjärnlöf (M), Bengt-Owe Birgersson (S), Per Fredriksson (KD) och Per-Gunnar Olsson (SD) vill ha två kommuner på Öland.
Foto: Nathalie Alvhäll Lindahl
Carl Dahlin (M), Annika Olsson (C), Torbjörn Johansson (Framtid Öland), Hans Sabelström (C), Christer Hävre (M), Liv Stjärnlöf (M), Pär Palmgren (M), Agneta Stjärnlöf (M), Bengt-Owe Birgersson (S), Per Fredriksson (KD) och Per-Gunnar Olsson (SD) vill ha två kommuner på Öland.

Den 26 maj är det dags för ölänningarna att rösta om de båda kommunerna ska slås ihop till en. Nu har nej-sidan dragit igång sitt kampanjarbete. Ingen sammanslagning men mer samarbete mellan kommunerna förespråkas.

– Det finns inga bra argument för en sammanslagning. Så läge som man inte kan bevisa att det behövs, varför ska vi göra en förändring på ön? Ingen har lyckats övertyga oss om att det blir bättre, säger Bengt-Owe Birgersson (S).

Några av argumenten emot är osäkerheten kring vad en sammanslagning skulle innebära och att ingen vet vad kostnaden skulle bli.

– Kortsiktigt kostar det pengar och långsiktigt blir det inga besparingar, säger Bengt-Owe Birgersson (S), som sett över den ekonomiska delen och fortsätter:

– Stora organisatoriska förändringar blir ofta dyrare än man tänkt på.

Enligt ja-sidan skulle vilken som blir Ölands huvudort betyda mindre med tiden. Något nej-sidan inte håller med om.

– Det blir en centraliseringsfråga. Det går inte att undvika att centralorten blir navet, säger Liv Stjärnlöf (M).

Ett av nej-sidans huvudargument är att beslut ska fattas så nära de som berörs som möjligt. Hans Sabelström (C) tar upp faran med att demokratin urholkas i ändarna på ön.

– Jag bor själv neråt Ottenby och känner oro för att vi inte får så starkt inflytande vid en sammanslagning, säger han.

Något som även bekymrar Per-Gunnar Olsson (SD).

– Lokalkännedom är viktigt, säger han.

Ja-sidan menar att en sammanslagning skulle innebära större möjlighet att profilera Öland.

– Öland är redan ett av de starkaste varumärkena, menar Torbjörn Johansson (Framtid Öland).

– Du säger att du är från Öland. Inte att du är från Mörbylånga eller Borgholms kommun, fyller Per Fredriksson (KD) i.

Ja-sidans argument att man med en kommun skulle bli starkare i regionala och nationella förhandlingar håller han inte med om.

– Det är ingen skillnad på om du är 13 000 eller 25 000 i kommunen. Du behöver vara uppemot 100 000 för att få genomslagskraft, säger Per Fredriksson (KD), som helst skulle se en Kalmarsundskommun. Något som övriga partier i nej-sidan inte tagit ställning till.

Nu hoppas man från nej-sidan att folkomröstningen ska leda till att man förstår att det behövs mer samarbete mellan kommunerna. Vid den förra folkomröstningen år 2009 fanns inte den nya kommunallagen som gör det lättare för kommuner att samverka.

– I dagsläget finns andra vägar ut. Om man inleder ett samarbete och det inte fungerar kan man dra sig ur. Ja-sidan har snöat in sig på formen när det viktiga är vad vi kan få ut av samverkan, säger Carl Dahlin (M).

Något som också tas upp är att tjänstemän och politiker skulle få längre pendlingstid över ön vid en sammanslagning. Något som skulle bli särskilt kännbart för fritidspolitiker, enligt Hans Sabelström (C).

– Tänk till exempel om du får betalt för två timmar men måste avsätta totalt fem timmar på grund av pendlingstid, säger han.

Under fredagen stod nej-sidans politiker utanför olika matbutiker på Öland för att prata med medborgarna och svara på frågor. Något de ska fortsätta med runt om på ön under fredagseftermiddagar framöver. Och snart ska informationsbroschyren "Öland - en kommun?" skickas ut till invånarna med argument från ja- och nej-sidan. För Carl Dahlin (M) är det tydligt varför man bör rösta nej i maj.

– Vi vet vad vi har men inte vad vi får, säger han.

FAKTA

Nej-sidans argument

Det är närmare till beslut och beslutsfattare.

Det är viktigt med närhet mellan de som har ansvaret och de som är beroende av kommunens verksamhet inom till exempel förskola, skola och omsorg.

Mindre byråkrati med korta beslutsvägar och bättre anpassning av den kommunala planeringen till lokala förutsättningar.

Vi kan fortsätta att utveckla den verksamhet vi har i dag i stället för att ägna pengar och kraft åt att bryta sönder två väl fungerande kommuner och förvaltningar.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.