Konsten att driva företag på kommungränsen

Öland Artikeln publicerades
Anita Blomgren Rothschild driver företag på gränsen mellan två kommuner – Pensionat Strandhagen ligger i Mörbylånga kommun och Mormors stenugnsbageri och kaffestuga ligger i Borgholms kommun – båda i Stora Rör. Hon driver också Mormors brödbod i Kalmar och tog i år över Mormors hamnkrog och bistro i Stora Rör (Borgholms kommun).
Foto: Pia Olofsson
Anita Blomgren Rothschild driver företag på gränsen mellan två kommuner – Pensionat Strandhagen ligger i Mörbylånga kommun och Mormors stenugnsbageri och kaffestuga ligger i Borgholms kommun – båda i Stora Rör. Hon driver också Mormors brödbod i Kalmar och tog i år över Mormors hamnkrog och bistro i Stora Rör (Borgholms kommun).

Hennes pensionat ligger i Mörbylånga och bageriet i Borgholm – båda i Stora Rör. Anita Blomgren Rothschild menar att kommungränsen mest är till för tjänstemännen, men visst påverkas hon praktiskt.

Snart röstar ölänningarna om en eller två kommuner. Men vad betyder kommungränsen för de som lever i gränslandet mitt på ön?

För Anita Blomgren Rothschild som företagare handlar det om att ha kontakt med tjänstemän från båda kommunerna för tillstånd och tillsyn. Hon driver pensionat, stenugnsbageri och hamnkrog under paraplynamnet Mormors i Stora Rör, det tidigare färjesamhället som delas mitt itu av Borgholms och Mörbylånga kommuner.

– Jag tycker att sophämtningen från två kommuner belastar byn i onödan. Kommungränsen är väldigt slingrig och på ena sidan Strandstigen kommer sopbil från Mörbylånga ena dagen och från Borgholm nästa dag. Det blir mer buller. Där kunde man spara både pengar och miljö tycker jag, säger Anita Blomgren Rothschild.

– Och jag funderar på den här mobilmasten som Borgholms kommun gett bygglov till vid badplatsen, som vi överklagat. Hade vi haft en större kommun i stället för två kunde man ha hittat en bättre placering än att sätta den på badplatsen i hjärtat av Stora Rör.

Såväl pensionatet och hennes bostad som stenugnsbageriet har postadress Färjestaden oavsett kommun.

– Det har ställt till en del bekymmer när folk ringer från hamnen i Färjestaden och undrar var Mormors kafé finns någonstans, men det är ju i hamnen i Stora Rör, säger hon.

– Jag tycker att södra och norra Öland har väldigt olika kulturer och att vi har mycket att berika varandra med, men jag vet inte om det skulle ändra sig om vi skulle bli en i stället för två kommuner.

Cirka 22 kilometer lång slingrar sig gränsen mellan Borgholms och Mörbylånga kommun, enligt Lantmäteriet, med gamla sockengränser som grund. 1. Mormors stenugnsbageri Stora Rör, Borgholms kommun, 2. Mormors pensionat Strandävgen Stora Rr, Mörbylånga kommun, 3. Thuressons hönseri huvudkontor, Gillsätra, Mörbylånga kommun, 3. Thuresons hönseri, Spjutterum, unghönsuppfödning, Borgholms kommun.
Foto: Maps4news/Catrin Edman
Cirka 22 kilometer lång slingrar sig gränsen mellan Borgholms och Mörbylånga kommun, enligt Lantmäteriet, med gamla sockengränser som grund. 1. Mormors stenugnsbageri Stora Rör, Borgholms kommun, 2. Mormors pensionat Strandävgen Stora Rr, Mörbylånga kommun, 3. Thuressons hönseri huvudkontor, Gillsätra, Mörbylånga kommun, 3. Thuresons hönseri, Spjutterum, unghönsuppfödning, Borgholms kommun.

I Stora Rör samarbetar de båda kommunerna om vatten och avlopp. Av praktiska skäl kan Mörbylånga kommun ta hand om vatten och avlopp för en del fastigheter i Borgholms kommun och tvärtom så reglerar kommunerna det sinsemellan med avgifter, berättar Mörbylånga kommuns mark- och exploateringschef Bengt Johansson.

– Barnkolonin har alltid haft sin vattenförsörjning från Borgholms kommun och då vi ändrat detaljplanen kräver nu Mörbylånga kommun att vi bekostar omdragning av vattnet till dem, vilket innebär både kostnader och arbete för oss, säger Anita Blomgren Rotschild som förvandlat barnkolonin till pensionat.

De gränsöverskridande samarbeten som finns i Ölands kommunalförbund handlar om turism, räddningstjänst och ett cykelprojekt.

Dessutom kan barn från en kommun gå i skola i en annan kommun som kanske ligger närmare hemorten. När Runstens skola lades ner för ett par år sedan hamnade en del elever i Gårdby skola på andra sidan kommungränsen.

På gränsen finns också ett antal lantbrukare vars fastigheter sträcker sig över båda sidor. Då brukar den plats där huvudbrukningsenheten, där det finns flest djur eller där gårdens ekonomibyggnader ligger, bestämma vilken kommun som tar hand om tillsynen, berättar miljö- och hälsoskyddsinspektör Sten Forsberg Mörbylånga kommun.

Agne Thuresson är vd på Thuressons hönseri AB med verksamhet på båda sidor kommungränsen. Här i Gillsättra i Mörbylånga kommun, där huvudkontor, äggproduktion och äggpaketering ligger.
Foto: Pia Olofsson
Agne Thuresson är vd på Thuressons hönseri AB med verksamhet på båda sidor kommungränsen. Här i Gillsättra i Mörbylånga kommun, där huvudkontor, äggproduktion och äggpaketering ligger.

– Det brukar lösa sig på det viset. Nu har ju Thuressons hönseri flyttat kontoret till Mörbylånga kommun. Vi för diskussioner med Borgholms kommun om hur vi ska göra med det, men det blir troligtvis vi som tar över tillsynen, säger han.

Det var några månader sedan som Thuressons hönseri med 25 anställda flyttade sitt kontor och säte från Spjutterum i Borgholms kommun till Gillsättra i Mörbylånga kommun. Det påverkar egentligen ingenting utan är mest en statistisk fråga, menar vd Agne Thuresson.

– Som företagare spelar det ingen roll att vi finns i två kommuner nu när vi är aktiebolag. Jag har hört att det var lite rörigt i början av 1960-talet när det var enskild firma och skulle lämnas deklaration i båda kommunerna. Nu ska vi ha miljötillstånd i båda kommunerna, men det går egentligen ha samma blankett och lämna in på två ställen, säger han.

Här i Spjutterum, nära Runsten i Borgholms kommun, startade Thuressons hönseri 1950. Unghönsuppfödningen är kvar men kontoret flyttades nyligen en halv mil till grannkommunen i Gillsättra, där företaget också funnits sedan 1962.
Foto: Pia Olofsson
Här i Spjutterum, nära Runsten i Borgholms kommun, startade Thuressons hönseri 1950. Unghönsuppfödningen är kvar men kontoret flyttades nyligen en halv mil till grannkommunen i Gillsättra, där företaget också funnits sedan 1962.

Agne Thuresson är även deltidsbrandman i Runsten i Borgholms kommun. Han ser egentligen gränsen som onödig.

– Vi som bor i mitten av Öland och har verksamhet över kommungränsen ser egentligen inte de här skillnaderna på ön som en del hänvisar till. Vi har haft en räddningstjänst för hela Öland i 15 år ungefär och det har fungerat jättebra, utan att bekymmer för vare sig Löttorp eller Degerhamn. Jag har alltid bott i Runsten och här har vi ju fotbollsklubben RM-IF, Runsten-Möckleby, över kommungränsen.

Stora Rör delas av Borgholms och Mörbylånga kommuner.
Stora Rör delas av Borgholms och Mörbylånga kommuner.
Stora Rör delas av Borgholms och Mörbylånga kommuner.
Stora Rör delas av Borgholms och Mörbylånga kommuner.
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.