Stina gör film om Jans liv

Det hela började med att Stina Gardells vän Rikard Wolff läste boken.

– Han sa till mig att ”detta är en film Stina, du måste träffa honom”.

Stina Gardell läste Tillsammansheten och blev lika fascinerad hon.

– Dokumentärfilmen, som ska bli en timme lång, kommer att handla om mycket mer än det han själv tar upp i sin bok, säger hon. Den tar upp självskadebeteende, anorexi och träningsmissbruk ur ett manligt perspektiv, men skildrar också kärlek och vänskap.

Stina Gardell kombinerar intima intervjuer med Jan Nordströms egna texter, fotografier och teckningar.

När Jan Nordström var sjutton år drabbades han av ätstörningar, träningsmissbruk, depressioner och begick flera självmordsförsök. Han har även drabbats av psykoser.

– Det tog arton år innan jag blev fri. Det som räddade mitt liv var andra människors kärlek och medmänsklighet. Och att jag till slut kunde tala om det jag hade inuti, säger han.

I dokumentärfilmen, som har arbetsnamnet Spelets regler, berättar Jan Nordström om hur det blev för honom när han som ung gick så vilse i manligheten på grund av olika saker som hände honom och också om hur han också försökte leva upp till höga krav inom fotbollsvärlden.

– Jag vill skildra vad som händer med en människa som inte förmår uttrycka sina känslor utan i stället gör allt för att leva upp till bilden av hur man tror man måste vara, säger Stina Gardell.

Stina Gardell och filmaren Martina Iverus har börjat filma och tanken är att filmen ska vara klar att visas i februari 2014.

När Stina Gardell berättar om de samtal hon hittills haft med Jan Nordström märker man hur berörd hon blivit av hans livsöde.

– När han mådde dåligt fick han fel diagnos och det fanns risk att han skulle ha institutionaliserats, men så blev det inte tack vare en nära vän och en förstående terapeut.

I dokumentärfilmen är Jan Nordström huvudperson, men det finns också två sidopersoner: vännen och fotbollsspelaren Henrik Rydström och flickvännen Sofia Erlandsson. Vidare medverkar andra personer som mött Jan på hans livsväg. Stina Gardell förklarar att hon är glad över att få regissera igen.

– Det är åtta år sedan jag senast hade möjlighet att göra en egen film igen, säger hon. Senaste dokumentären jag gjorde var Cornelia, regnbågsungen.

Förhoppningen är att filmen ska visas av SVT.

– Vi kommer också att göra specialvisningar på biografer där det efteråt blir samtal med publiken.

Tanken är att det ska bli en film på 60 minuter, men inte helt säkert.

– Man vet aldrig vad som växer fram när man gör dokumentärfilm, förklarar Stina Gardell. Ibland händer det att berättelsen utvidgar sig till en biofilm.

Jan, hur känns det att berätta om sig själv i en dokumentär?

– Jag är själv berättare som skriver dokumentära texter. Människor har öppnat upp sina liv för mig – nu måste jag våga öppna upp mitt. Det är för mig ett sätt att tacka de som hjälpt mig att överleva.

KATARINA SANDSTRÖM