• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Skolk i betygen blir verklighet

Nyheter 2008-09-10 | Uppdaterad 2008-09-10

Foto: Marc Femenia / SCANPIX

Jan Björklund presenterar under onsdagen regeringens plan att allt skolk i skolan skall redovisas i elevernas terminsbetyg.

FAKTA

Skolk och frånvaro i siffror
Det saknas en heltäckande bild av hur mycket svenska eleverna skolkar.
Gymnasieelever som skolkar för mycket riskerar sitt studiebidrag. Läsåret 2007/2008 var det knappt 12 000 elever som hade en ogiltig frånvaro på 20 procent eller mer och därför blev av med bidraget, enligt Centrala Studiestödsnämnden. Storskolkarna utgjorde 3 procent av alla elever med studiebidrag.
I grundskolan var det i fjol cirka 1 600 elever som var borta i minst en månad i sträck utan giltigt skäl, enligt Skolverket. I andel motsvarar det 3,6 promille av eleverna i årskurs 7–9 och 0,5 promille av eleverna i år 1–6.
Omkring 5 000 elever hade upprepad ströfrånvaro under två månader eller mer.
Stockholms stad har 2001–2005 och sedan förra läsåret låtit notera frånvaro i elevernas betyg. Någon utvärdering av effekterna saknas. (TT)

Men långt ifrån alla är övertygade om att förslaget får effekt.
– Skolk är ett stort problem och leder till sjunkande studieresultat och försämrad studiemoral, sade utbildningsminister Jan Björklund (fp) när han presenterade förslaget om att lista frånvaro i terminsbetygen.
Att få svart på vitt om ogiltig frånvaro – skolk – och att tvingas visa upp det för föräldrarna kommer att minska skolket, tror Björklund.
Redovisningen ska gälla elever både i grund- och gymnasieskolan. Skolket ska redovisas i terminsbetygen, men inte i slutbetygen.
– Det skulle säkert vara avskräckande det med, men då är det inte längre information till föräldrarna och har man slarvat mycket syns det säkert i betyget, säger Björklund.
Det saknas nationell statistik på hur många elever som skolkar. Regeringens förslag bygger mer på gjorda erfarenheter och intryck, enligt Björklund.
– Pratar man med vilken gymnasielärare som helst intygar de flesta att skolket är för omfattande, säger han.
Stora problem
Björklunds utspel får avvaktande reaktioner.
– Det är möjligt att det har effekt på några elever, men knappast i gruppen elever med stora problem. Och skolorna ska ju informera föräldrarna bums om frånvaro, så de ska ju veta om det redan, säger undervisningsråd Birgitta Andrén vid Skolverket.
En kartläggning Skolverket gjort visar att långtidsskolk är ett tecken på stökiga hemförhållanden, eller att skolan inte givit tillräckligt stöd vid mobbning eller studiesvårigheter. Därför behövs först och främst tidiga insatser från skolan och de sociala myndigheterna, innan problemen vuxit sig för stora.
– Alla har rätt att få utbildning, oavsett bakgrund och problem, konstaterar Birgitta Andrén.
Meningsfullt
Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner är inne på samma linje.
– Elever kan ha det trassligt hemma och orkar av den orsaken inte gå till skolan. Har då skolan inte hjälpt dem är det inte rätt att straffa två gånger genom att ange frånvaron i betyget, säger hon.
Men hon ser också fördelar med förslaget:
– Ska vi inte försöka fostra eleverna socialt så att alla klarar att komma in i arbetslivet? frågar hon retoriskt och antar att olika yrkesbranscher tryckt på i frågan.
Enligt Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark Nilsson är skolk inget problem på lärlingsutbildningar. Däremot förekommer skolk på en del praktikplatser. Det beror mest på att skola och företag inte lyckats ge eleverna vettiga arbetsuppgifter. Skolkredovisning i betyget lär inte ha någon större effekt.
– Det viktiga är att praktiken blir meningsfull. Det behövs en uppryckning både från skola och företag, säger Nordmark Nilsson.
Jan Björklund hoppas på att förslaget ska vara genomfört så att frånvaron ska skrivas in i terminsbetygen från vårterminen 2010, eller 2011.

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: