Annons

Barn i Gaza saknar framtidshopp

Det konstanta hotet om nya attacker har satt djupa spår hos Gazaremsans unga. Uppemot en fjärdedel har övervägt att ta livet av sig, enligt en studie.
Mellanöstern • Publicerad 12 oktober 2019
En tolvårig pojke bärs av sin pappa sedan han blivit vårdad på ett sjukhus i Gaza city. Pojken sköts i benet av en israelisk krypskytt sedan han protesterat intill gränsen till Israel. Bilden är från 2018.
En tolvårig pojke bärs av sin pappa sedan han blivit vårdad på ett sjukhus i Gaza city. Pojken sköts i benet av en israelisk krypskytt sedan han protesterat intill gränsen till Israel. Bilden är från 2018.Foto: Felipe Dana/AP/TT

Tolvåringar födda och uppväxta i Gaza har, under sin livstid, upplevt fyra förödande krig. Dessa barn – och övriga runt en miljon barn som lever i den blockerade remsan – tycks alla dela samma erfarenhet, enligt organisationen War Childs Palestinachef John Mahoney.

De har bevittnat, hört eller känt av våldet på mycket nära håll.

Annons

– Vi vet att upplevelsen av krig drabbar alla barn svårt, och att reaktionerna skiljer sig drastiskt åt. Medan vissa barn isolerar sig och blir oroliga individer, rädda och nervösa, vänder andra taggarna utåt, säger han till TT under ett besök i Stockholm.

– Det som slår mig mest hos de barn jag möter i Gaza är hopplösheten.

Depression och självmord

Studier som gjorts på barns mående i Gaza är ofta i liten skala. Men de talar sitt tydliga språk.

I fjol fann Rädda Barnen att 95 procent av 150 slumpmässigt utvalda 14-åringar, utspridda över hela Gaza, uppvisade depressionsliknande symptom. När Nordiska flyktingrådet, NRC, intervjuade 500 skolbarn i våras uppgav hälften att de saknade allt hopp om framtiden.

För John Mahoney, som länge arbetat med att utveckla strategier för traumaterapi i katastrofområden, beror ökningen på flera faktorer, som isolering från omvärlden, fattigdom och skyhög arbetslöshet. Men också vetskapen om att kriget kan blossa upp när som helst, i sviterna av raketavfyringar eller demonstrationer.

När det smäller är flyktvägarna få i blockerade Gaza.

– Känslan av att kriget aldrig någonsin kommer att ta slut har skapat en maktlöshet bland unga vars konsekvenser är svåra att överblicka. Den utgör det kanske mest allvarliga hälsohotet i hela Gaza, säger John Mahoney.

I flera år har organisationer larmat om en skarp ökning av självmord bland unga i Gaza. Hur många det faktiskt rör sig om är svårt att veta – fenomenet är tabubelagt i många muslimska kulturer.

Världshälsoorganisationen fann i en studie från 2010 att en fjärdedel av tonåringarna i Gaza allvarligt övervägt att ta livet av sig de senaste tolv månaderna. 14 300 barn i åldrarna 13–15 år deltog i studien och sammanställningen av den gjordes 2017.

Isolering och våld

Gazaremsan befinner sig under en nära total blockad av Israel sedan 2007, då den terrorstämplade islamiströrelsen Hamas fick makten i området. Sedan 2014 är gränsen till grannlandet Egypten i princip stängd, vilket begränsat civilbefolkningens rörelsefrihet ytterligare.

Annons

Sedan dess har fyra regelrätta krig utkämpats mellan Israel och väpnade grupper i Gaza, ofta till stor civil blodspillan. Under bara två månader 2014 dödades 1 500 palestinier, varav över 500 var barn, enligt FN. Sex civila israeler dödades under samma period.

John Mahoney säger att han inte väljer sida i den infekterade konflikten. Han ser hur civilbefolkningen hamnat i kläm i en blodig konflikt som inte tar hänsyn till barns rätt till hälsa och liv.

– Båda sidor har gjort sig skyldiga till att förorsaka barn onödigt lidande. Vi vet att både Israel och Hamas griper minderåriga och sätter dem i förvar tillsammans med vuxna, vilket är svårt traumatiskt för ett barn.

Behöver stimulans

War Childs arbete i Gazaremsan står på flera ben. Organisationen bedriver fritidsverksamhet, utbildning och erbjuder traumaterapi. Behoven är enorma, säger John Mahoney, men han tror att mycket kan bli bättre med enkla medel.

De flesta barn som han möter i Gaza tycks falla mellan stolarna – de är varken högfungerande eller i behov av intensiv psykiatrisk vård. För dem behövs sysselsättning, lek och möjligheter att träffa andra barn, men också möjligheten att bearbeta sina erfarenheter.

Problemet är att få finansiering för sådana satsningar, enligt John Mahoney.

– Min erfarenhet av att ha jobbat i områden som drabbats av naturkatastrofer är att få ifrågasätter behovet av psykisk vård. Men i Gaza glöms barnen i stället bort.

Fanny Hedenmo/TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons