Kärnvapenfria länder står upp för nedrustning

Politik Artikeln publicerades
Tysklands utrikesminister Heiko Maas och Margot Wallström (S) under tisdagens internationella ministermöte i Stockholm.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Tysklands utrikesminister Heiko Maas och Margot Wallström (S) under tisdagens internationella ministermöte i Stockholm.

När stormakterna vapenskramlar måste länder utan kärnvapen verka för nedrustning. Det anser företrädare för 16 länder som på utrikesminister Margot Wallströms initiativ skrivit under en gemensam deklaration i Stockholm.

Ministrar och andra företrädare för bland annat Tyskland, Japan och Kanada – samtliga utan egna kärnvapen – fanns bland deltagarna på tisdagens möte i Stockholm. Målet: Att prata ihop sig inför nästa års konferens i New York om det så kallade ickespridningsavtalet, en internationell överenskommelse som då har 50 år på nacken.

Margot Wallström (S) hoppas kunna sätta press på världens kärnvapenmakter att återgå till en utveckling i riktning mot nedrustning.

– Vi vill säkerställa att ickespridningsavtalets roll förstärks, och hoppas på ett bra resultat där vi blickar framåt, säger hon vid en presskonferens.

Nytt möte i Berlin

Tysklands utrikesminister Heiko Maas välkomnar Wallströms initiativ och betygar att den tyska regeringen har ett stort intresse av att fortsätta samarbetet om kärnvapennedrustning.

– Frågan är ju knappt på den politiska dagordningen längre, men den hör hemma där. Vi behöver internationellt samarbete, och därför har jag själv erbjudit mig att stå värd för ett möte i början av nästa år i Berlin, säger han i anslutning till mötet.

Dan Smith, chef för fredsforskningsinstitutet Sipri, anser att den internationella diskussionen om nedrustning allt mer kännetecknas av hopplöshet.

Samtidigt poängterar han att ickespridningsavtalet är en uppgörelse som handlar om att ge och ta, och att det bland många länder utan kärnvapen finns en frustration över att kärnvapenmakterna inte uppfyller sin del av överenskommelsen.

– Tanken med avtalet är att icke-kärnvapenstaterna fortsätter att avstå från att utveckla kärnvapen, medan kärnvapenstaterna tar steg i riktning mot nedrustning. Sedan en tid tillbaka sprider sig en otålighet bland icke-kärnvapenstaterna, eftersom den här uppgörelsen inte längre efterlevs. Det som har hänt det senaste året, vad gäller vapenkontroll mellan USA och Ryssland, ökar otåligheten ytterligare, säger han.

"Trovärdigheten undergrävs"

Beatrice Fihn, som i december 2017 fick Nobels fredspris för sitt arbete med antikärnvapenorganisationen Ican, ser positivt på Wallströms initiativ. Samtidigt tycker hon att trovärdigheten undergrävs av att Sverige inte har undertecknat FN:s konvention om kärnvapenförbud, en politiskt känslig fråga som tillfälligt har lagts på is.

– Om Sverige vill inta en ledarroll i den här frågan så måste man skriva på förbudet, säger hon.

Den farhågan avfärdas av Margot Wallström, som pekar på att länderna som kommit till mötet i Stockholm har valt olika förhållningssätt till frågan om kärnvapenförbud.

– Det instrument som är i kraft är ickespridningsavtalet. Därför handlar det om att göra det bästa av det, och det har vi sagt genom hela processen, även när vi deltog i förhandlingar om förbudskonventionen. De står inte i motsatsställning till varandra, säger hon till TT.

Fakta

Fakta: Mötet och deltagarna

Mötet om nedrustnings- och ickespridningsfördraget (NPT) äger rum i Stockholm tisdagen den 11 juni.

Utrikesminister Margot Wallström (S) leder mötet.

Utöver Sverige har 15 länder bjudits in och kommer. Det är Argentina, Etiopien, Finland, Indonesien, Japan, Jordanien, Kanada, Kazakstan, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Sydkorea, Schweiz, Spanien och Tyskland.

Visa mer...

Fakta

Fakta: Mötet och deltagarna

I juli 2017 röstade 122 länder, däribland Sverige, igenom FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Till skillnad från ickespridningsavtalet – som innebär att kärnvapenmakter inte ska sprida kärnvapen till andra stater och att ickekärnvapenmakter ska avstå från att skaffa dem – innebär FN:s konvention om kärnvapenförbud i stället ett totalförbud.

Förbudet gäller såväl utveckling som förvaring, transport, användning och hot om kärnvapen. De kärnvapenmakter som ansluter sig måste upprätta en tidsplan för förhandlingar i syfte att avskaffa sina kärnvapenarsenaler.

För att konventionen ska träda i kraft krävs dock att 50 stater ratificerar den – något som Sverige ännu inte gjort. Hittills har 23 länder ratificerat konventionen, däribland Österrike, Kuba, Mexiko, Thailand och Vietnam.

De nio länder som har eller tros ha kärnvapen deltog inte under konferensen 2017, inte heller något av Nato-länderna med undantag för Nederländerna som också var det enda land som röstade mot att konventionen skulle antas.

Källor: FN, Ican, Nationalencyklopedin, regeringen

Visa mer...