Återstarten av O1 försenas med ett dygn.

OKG rapporterade under fredagen till nordiska elbörsen, Nordpool, att återstarten inte blir på söndag. Den flyttas fram till måndagskvällen. En del av provningen inför återstarten tar lite längre tid än beräknat.
Efter återstart väntar sedan en testperiod då O1 kommer att köras med reducerad effekt, runt 100 MW.

En kvinna hade besök av en man som hon tidigare haft ett förhållande med. Efter diskussioner blev de båda osams och mannen ska ha tagit strypgrepp på kvinnan och lyft upp henne från golvet.

Kvinnan lyckades ta sig loss från mannen och sprang till toaletten, där hon låste in sig. Hon kontaktade polisen som kom till platsen.
Händelsen inträffade på torsdagskvällen och mannen misstänks för misshandel.

Wirumsföretagaren Adam Dahlberg försökte muta in näringsminister Anne Lööfs släktgård. Det blev nej från Bergsstaten. Nu JO-anmäler Dahlberg myndigheten.

Adam Dahlberg har ilsknat till på minerallagen som, enligt hans uppfattning, gör det alltför lätt att muta in andras marker för mineralletning. För att få i gång en debatt och göra politikerna uppmärksamma på lagen ansökte han om inmutning av Annie Lööfs föräldragård i Maramö i Värnamo kommun.
Men ansökan avslogs av Bergsstaten. Via sin advokat har han nu begärt att JO, ­Justitieombudsmannen, ska granska hanteringen.
– Jag vill få utrett om allt har gått rätt till. Jag förutsätter också att alla inblandade välkomnar en professionell utredning av sakförhållandena, säger han.

Enligt minerallagen ska undersökningstillstånd meddelas om det finns anledning att undersökningen kan leda till fynd av mineraler. Trots det fick Adam Dahlberg avslag på ansökan. Motiveringen som gavs var att det inte fanns skäl att tro att det fanns brytningsvärda mineraler i området.
Märkligt, anser Adam Dahlberg, som hänvisar till att gården ligger i ett område där det finns gott om mineralfyndigheter.
– Anmälan får visa om allt har gått rätt till. Det vore förfärligt om en myndighet har låtit sig påverkas i sitt beslut bara för att en minister råkar vara berörd, säger han.

Asfalteringen av Ölandbron är i slutfasen. Klockan 14.00 ska alla fyra filer vara öppna igen.

Just nu pågår linjemålning på Ölandsbron och manskapet räknar med att vara färdigt klockan 14.00 i dag. Då blir det två filer i vardera riktningen.
- Som vanligt igen alltså, säger Magnus Kask på Skanska.
Fortfarande är en bit av högbrodelen inte asfalterad. Det är 910 meter som kommer att fräsas bort år 2018 när betongen under ska genomgå förbättringar.
- Vi lämnar den biten tills då, säger Magnus Kask.
Det har varit en del klagomål på skarvarna. Vad säger du om det?
- På högbrodelen är det väldigt breda skarvar. Jag kan förstå om man upplever det som en tydligare duns när man kör. Men vi har inte gjort något fel. Jag tror bara att man märker skarvarna tydligare nu när det är helt slät asfalt utan hjulspår.
Dunsarna i bilen beror inte på att ni lagt på ett tjockare ytskikt?
- Nej. Det är samma tjocklek som tidigare.

– Det känns väldigt bra eftersom O1 stått stilla så länge och alla jobbat hårt med anläggningen, säger OKG:s vd Johan Svenningsson om O1:s comeback.
Förberedelserna för återstart är redan igång. Reaktorn värms upp och redan under torsdagen genomfördes en del prover.
Men Johan Svenningsson vill inte ta ut något i förskott. Kärnkraftverk är komplicerade anläggningar. Mycket kan hända, särskilt i en anläggning som stått stilla länge.
– Det finns alltid en risk att man hittar något när man får upp tryck och temperatur i anläggningen. Men än så länge ser det ut som att vi kan återstarta 26 maj, säger han.

Sedan 30 oktober 2011 har O1 i stort sett stått stilla. Turbinproblem stoppade anläggningen. Fler problem tillstötte och det som tagit längst tid att få bukt med är reservdieslar som inte startade tillräckligt snabbt. Nu är problemen lösta och reservdieslarna ska starta upp så snabbt som myndigheterna kräver.
På måndag, 27 maj är det dags för nästa återstart. Då ska O3 i?gång igen efter den årliga servicen. Men Johan Svenningsson lägger in en liten brasklapp:
– Det ser bra ut. Arbetena har gått bra. Enda risken är den formella biten. Vi står under särskild tillsyn och är väldigt noga med dokumentationen. Vi räknar med att skicka in vår ansökan om återstart till Strålsäkerhetsmyndigheten i början av helgen, säger han.
För att få återstarta på måndag krävs alltså att SSM snabbt behandlar OKG:s ansökan.

Om allt går OKG:s väg blir nästa vecka den första på ett och ett halvt år som alla tre reaktorerna är i?gång samtidigt. O2 ska köras en dryg vecka till. Den körs nu på reducerad effekt fram till
1 juni. Då ställs O2 av för omfattande modernisering och uppgradering. O2 kommer inte att återstartas förrän tidigast i april 2014.

Branden inträffade i Björkshult cirka 15 kilometer söder om Högsby. Det var då en person höll på flisningsjobb, som branden började.
– Enligt de uppgifter jag fick upptäckte chauffören, som var verksam med flisningen att det hade börjat brinna i lastbilen, varför han hopade ut i terrängen och klarade sig oskadd, berättar styrkeledare Thobias Eriksson vid räddningstjänsten i Högsby.
Allt gick väldigt snabbt och lastbilen blev helt förstörd och samma sak gällde för släpvagnen. I ett tidigt skede exploderade däcken, men inga personer skadades.
– När vi kom fram var hela ekipaget helt övertänt och fanns inga som helst möjligheter att kunna rädda vare sig lastbilen eller släpvagnen. Det blev ett tidskrävande jobb med släckningen och vi fick senare värdefull assistans av tankvagnar från rädddningstjänsterna i Ålem och Fagerhult.
Eftersom både lastbilen och släpet stod på vägen tog det åtskillig tid innan trafiken kunde öppnas igen.

Vid 06.30-tiden på torsdagsmorgonen fick räddningstjänsten larm om en brand vid Big Bang på Sörviksvägen.

Det brann i en container. Branden hade inte spridit sig och brandkåren kunde snabbt släcka. Ärendet rubriceras ändå som försök till mordbrand eftersom risken var stor att branden kunde ha spridit sig till närliggande byggnader.

Olyckan inträffade på en mindre grusväg mellan Smuge och Björneström. Det är oklart varför mannen plötsligt tappade kontrollen över sitt fordon. Enligt polisen finns det misstankar om rattfylleri.
– Av spåren att döma har han varit nere i diket ett par gånger innan han körde på en stenmur, säger räddningsledaren Andreas Enberg. Efter detta lade sig bilen på taket tvärs över vägen.
Mannen var vid medvetande när räddningstjänsten kom till platsen men klagade över ryggsmärtor.
– Han togs med till sjukhus för säkerhets skull, säger Andreas Enberg.

Landstinget polisanmäler att en politiker upplever sig ha blivit hotad. En extremt ovanlig åtgärd.

– Jag har aldrig tidigare varit med om att vi polisanmält att en av våra politiker känner sig hotad, det är en extremt ovanlig händelse. Samtidigt ska vi polisanmäla alla hot, oavsett om det är vår personal eller de förtroendevalda som hotas, säger landstingsdirektör Alf Jönsson, som suttit i chefsposition sedan 2004.

Hotbilden mot den aktuella politikern ställdes på sin spets tidigare denna vecka. Eftersom politikern kände olust och upplevde sig hotad togs en kontakt med landstingets säkerhetssamordnare.

– När den kontakten tagits blev jag inkopplad. Vi hade ett samtal med politikern om det inträffade och beslutade gemensamt oss för att gå vidare med en polisanmälan, fortsätter Alf Jönsson.

Under torsdagen var Barometern-OT vid några tillfällen i kontakt med den hotade politikern. Efter att först ställt sig positiv till att förklara vad som hänt och varför den aktuella polisanmälan lämnats in ändrade sig politikern.

När Barometern försökte få kommentarer till händelserna var telefonen avstängd och kontaktförsök via mejl var resultatlösa.

Landstinget väljer också att försöka lägga locket på.

"Eftersom ärendet i och med anmälan blir föremål för polisutredning har landstinget inga fler kommentarer i det enskilda fallet", skriver landstinget i ett pressmeddelande.

Fårbo/Figeholms- och Misterhultseleverna får börja sjuan i Rödsleskolan till hösten från hösten 2014 och för Misterhultseleverna från 2016.

De som ska börja förskoleklass och bor i Södertorn och västra Åsa får börja i Kristinebergsskolan från hösten 2014.
Det är huvuddragen i ett förslag som rektor Kerstin Nordlinder vid Vallhallaskolan ska presentera vid ett föräldramöte på torsdag kväll.
Det här är ett förslag på lösning för att minska antalet högstadieklasser och som ska börja gälla från hösten 2014.
– Det här den smidigaste och bästa lösningen för barnen, säger Kerstin Nordlinder.
Som det fungerat tidigare har de här eleverna fått börja på Vallhallaskolan. Men där blir det nu för trångt
– Det blir helt enkelt för många klasser. I nuläget har vi fyra sjuor, åttor och nior. Om vi inte ändrar blir det fem sjuor till hösten 2014.
– Samtidigt har vi ledig plats på Rödsleskolan där vi har tre parallella klasser. Med det här förslaget blir det fyra, säger Kerstin Nordlinder.
De som går på Norra Skolan och Saltviksskolan ska som tidigare fortsätta på Vallhallaskolan. När det gäller Påskallavikseleverna får de som sjuor börja på Kristinebergsskolan. Men så har det varit ett tag.
– Det blev så när den nya skolorganisationen infördes, säger Kerstin Nordlinder.
De gick annars i Rödsleskolan förr och hade också en period där de fick välja själva mellan de tre högstadieskolorna.
• Blir det reaktioner på nyordningen?
– Det vet vi inte förrän mötet, men det brukar ju alltid finnas olika synpunkter vid nya förslag. Vi har försökt hitta en lösning som ändrar så lite som möjligt. Det här är smidigast och bäst för barnen, säger Kerstin Nordlinder.
Upptagningsområdet för de barn som ska börja förskoleklass vid Vallhallaskolan ändras också av samma skäl på grund av den glädjande uppgången av födelsetalen.
– Förslaget innebär att de som bor i Södertorn och västra Åsa får börja i Kristinebergsskolan från hösten 2014, säger Kerstin Nordlinder.
Hon är noga med att påpeka att inga beslut är fattade ännu.

Sedan i torsdags har det från och till varit problem med internet för de kunder som är anslutna till Högsbynät AB.

Problemen kulminerade under onsdagen, då Internet låg helt nere under fem timmar för att vara avhjälpta strax efter klockan 14.
Orsaken var att Högsbynäts internetleverantörer i Kalmar hade drabbats av driftsstörningar, vilket bland annat drabbade Högsby kommuns hemsida. Reaktionerna uteblev inte och många kontaktade Högsbynät, då det var omöjligt att ta sig ut på internet.
– Vår internetleverantör satte in tekniker och felet var tydligen komplicerat, men vid 14-tiden var det åtgärdat säger nätverkstekniker Johnny Paulsen vid Högsbynät AB.

I Vimmerby har han haft chefskapet sedan några år tillbaka och i Hultsfred ersätter han John-Åke Andersson som gick i pension förra veckan.
En av Håkan Karlssons första uppgifter blir att dra åt svångremmen.
– Utöver John-Åke tappar vi ytterligare två tjänster, säger han. Alla tre är pensionsavgångar som inte återbesätts. Tyvärr är det väl bara att gilla läget. Det har varit en trend i decennier att polisstyrkorna minskat.
– När jag började jobba som polis i början på 1980-talet var vi 42 poliser i Hultsfred och Vimmerby: I dag är vi 17.
På senaste tiden har det florerat rykten om att polisstationen i Hultsfred är i farozonen nu när team­chefen sitter mesta delen av tiden i grannkommunen.
– Men vad jag kan se finns ingen substans i detta, säger Håkan Karlsson. Däremot vet vi inte vad som händer i januari 2015 då den nya organisationen träder i kraft. Då ska det bli en polismyndighet i Sverige med en regionindelning liknande den som diskuterats mellan länen.
– Det är troligt att det kommer att bli förändringar då.
Håkan Karlsson har jobbat som polis sedan 20-årsåldern. Först som hungrig rookie på fältet dag som natt men med tiden mera till­bakalutat och klockbundet.
– Men jag ångrar inte en dag av mitt yrkesval. Det är lika roligt att gå till jobbet varje dag nu som då, säjer han.
Han påpekar att det är förmånligt att jobba i Hultsfred och Vimmerby.
– Det är relativt sett trygga kommuner vilket också alla undersökningar pekar på. De största problemen vi har just nu är alla buskörningar. Men det är något vi jobbar en del med att förebygga, säger han.

Nu går hela Ålemsbygden samman i försöken att snabbt få till stånd en förbättring av trafiksituationen vid dels den södra ­korsningen, dels de två infarterna till Ålem. I ett brev från Patabygdens samhällsförening, undertecknat av en rad lokala köpmän, föreningar, brandmannaklubben, bensinmacken, Ålems sparbank, föräldrakooperativet Ettan och Ålems föräldraförening kräver man snabba åtgärder innan sommartrafiken hinner bli alltför intensiv.
Man refererar bland annat till den tragiska dödsolyckan som inträffade nyligen i korsningen där en man fick sätta livet till efter en kollision mellan en buss och en långtradare. ”Det är med rädsla som många ­passerar korsningen”, skriver man i brevet som skickats till länsstyrelsen, regionförbundet och Trafikverket.
I brevet beskrivs även hur dödsolyckan påverkat bygden och att många tänker att vem som helst kan drabbas i den trafikfarliga korsningen. Man kräver ett snabbt beslut om hastighetssänkning, gärna i kombination med trafikljus och helst en planskild korsning i framtiden.
Samtidigt har kommunalrådet Roland Åkesson (C) ­agerat genom att kontakta länsrådet Malin Almqvist för att få veta mer om ärendets gång. Kommunen skickade en skrivelse med begäran om hastighetssänkning på sträckan förbi infarterna för tre veckor sedan och har ännu inte fått svar.
– Enligt det besked jag fått av länsrådet kan ett beslut tas av länsstyrelsen tidigast om någon månad. Dessförinnan ska det ut på remiss till kommunen, Trafikverket och Polisen. Jag hoppas att man prioriterar detta ärende så det blir en förändring innan industrisemestern, då ju trafiken blir ännu mer intensiv än andra tider på året, säger ett bekymrat kommunalråd.

Inga pensionsavgångar återbesätts. Bemanningen inom hemtjänsten minskar redan i år med motsvarande tio årsarbetare.

Socialnämndens tuffa arbete som ska ge besparingar på 50 miljoner kronor fram till 2016 har påbörjats. Förra månaden kom beskedet att nämnden måste vidta kraftfulla åtgärder för att få ned kostnaderna de kommande åren.
Nu är det klart hur de första sparåtgärderna kommer att se ut. Från med nu kommer exempelvis inga tjänster som uppstår efter pensionsavgångar att återbe­sättas. Innan årsskiftet ska också personalstyrkan inom hemtjänsten minska med tio årsarbetare.
Under utredning är också en översyn av bemanningen och resursfördelningen. Trygghetslarmen och var mottagningen av dessa ska finnas utreds också liksom receptionen på Solbacka.

Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att socialförvaltningen ska genomföra besparingar på 40 miljoner kronor. Men den verkliga summan blir 50 miljoner eftersom nämnden just nu dras med ett underskott på cirka tio miljoner kronor.
Samtidigt som åtgärds­paketen levereras har närvarotiden inom hemtjänsten presenterats. Målet som satts upp är en närvarotid på 62 procent. Mätningen visar att ingen av grupperna når upp till den nivån. I?stället handlar det om en när­varotid på mellan 37 och 60 procent.
– Vi vet att tid går bort för transporter, möten och annat men det är ändå en låg närvaro totalt sett. Det kan också vara så att allt inte registreras och det är något som ska utredas, säger Monica Karlsson vid socialförvaltningen.

– Det är alltid roligt att jour­nalistiken på en ledarsida uppmärksammas, inte minst i dessa tider när många talar om tidningarnas död och ser olika sociala medier som självklara, säger en glad Martin Tunström.
– Jag har försökt hitta nya och bredare ämnen att skriva om, som familj, religion och miljö och inte bara partiledardebatter eller lokalt maktspel.
Martin Tunström fick tidigare i veckan ta emot priset på 30 000 kronor inför en stor församling på Timbro i Stockholm. I motiveringen betonas hans tonsäkerhet och självständiga ämnesval som ”lett till en vitalisering av den borgerliga ledarjournalistiken”.
Pengarna ska användas till studier av något slag.
– Troligen ska jag försöka förbättra min franska, men det kan också bli engelska.
PJ-priset har sitt namn efter Svenska Dagbladets avgående politiske chef­redaktör PJ Anders Linder.
– Jag kan inte tänka mig någon som förtjänar PJ-priset bättre, säger Kalmarbördiga riksdagsledamoten Maria Abrahamsson (M) i en kommentar.

Redan efter fyra månader visar siffrorna att kommunens budget spricker. Prognosen pekar mot ett underskott i år på över 25 miljoner kronor.

Inget av de finansiella målen ser heller ut att infrias. Ett mål är att nettokostnaderna senast 2014 inte ska överstiga 102,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag.
Årets mål, 103,3 procent, är ett delmål på vägen dit. Men delmålet ser inte ut att nås. Prognosen pekar på 105,1 procent. Det här innebär att kommunen får fylla på med ännu mer pengar från avkastningen på aktier och andra värdepapper som kommunen äger.
Det andra målet nås heller inte. Högst 4 procent av skatteintäkterna och statsbidragen ska användas till skattefinansierade investeringar. Prognosen efter årets första fyra månader pekar mot att investeringarna i stället kommer att landa på 4,7 procent.

I stället för ett nollresultat är kommunen på väg mot ett underskott på 26,8 miljoner kronor i år. Socialnämnden har de sämsta siffrorna i prognosen med minus 12,7 miljoner kronor följd av tekniska nämnden som förväntas få ett underskott på 7,6 miljoner kronor. Men fler nämnder och verksamheter är på väg mot minusresultat, som bildningsnämnden och räddningstjänsten. Dessutom har kostnaderna för pensionsutbetalningar ökat.

Under mottot gå, lunka, löp bjöd Oskarshamns SK tillsammans med medarrangörer in till den traditionella stafetten vid Fredriksbergs herrgård.
Som vanligt blev det också en folkfest när deltagarna samlades för gemensamma uppvärmningar.
– Det ska bli kul att springa, det blir träning också, konstaterade Edvin Aronsson, en av deltagarna i ungdomsklassen där han sprang med kompisarna i IKO:s 05-lag.
Först att ge sig iväg var deltagarna i gåklassen. Den hade i år lockat både unga och gamla. Påskallaviks PRO var ett av gängen som ställde upp.
– Vi är ett gäng som tycker det är skönt att motionera. Nu tyckte vi också att vi skulle vara med här i kväll. Det kommer säkert bli en härlig promenad i solen, sa Ulla Andersson, en av deltagarna.
När motionärerna gett sig av var det sedan dags att skicka iväg tävlingslagen. I år hade 50 femmannalag kommit till start och deltagarna sprang som vanligt fem sträckor från 620 till 1 335 meter.
När Herrgårdsstafetten var som störst i början av 2000-talet lockade arrangemanget närmare 200 lag.
– Det är inte detsamma nu men jag är ändå glad att stafetten lever vidare, sa Eva-Lott Harrysson vid Fredriksbergs herrgård som såg till att både besökare och löpare kunde köpa varmkorv.
Som väntat blev det Ölandsklubben Högby IF som tog hem slutsegern före Oskarshamns SK och Team Tete. Men det blev en ganska tuff duell och det var inte förrän i slutet av sista sträckan som Högbys slutman Simon Rodhe kunde säkra segern efter en vass spurt.
– Det var hårt i dag men skönt att vi kunde vinna igen. Vi tog hem stafetten förra året också, sa Simon

Yngre människor använder flera skärmar samtidigt i mycket högre utsträckning än vad äldre gör.

I undersökningen svarade 79 procent av 8 074 intervjuade att de använder en annan skärm medan de tittar på tv. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är stora. Fyra av tio mellan 55 och 79 år ser bara på tv, medan samma andel bland 15-34-åringar bara är cirka fem procent.

Undersökningen bygger på TNS-Sifos paneler och mediebyrån Maxus samt Schibstedföretagen Aftonbladet och tv.nu står bakom.

Den visar också att något fler kvinnor än män tittar i sina mobiltelefoner när det blir reklampaus i tv.

Undersökningen visar också att konsumenterna blir mer intresserade om de ser reklam i fler än en skärm.

Daniel Nilsson, digitalchef för annons på Aftonbladet, är förvånad över de starka siffrorna för att annonsera via flera plattformar. Han pekar också på den snabba övergången till mobiltelefoner och surfplattor.

- Det går väldigt fort och mobilen är en extremt stark kanal som man kan utnyttja i många delar för att nå sina kommunikationsmål som annonsör.

– Emån är en guldgruva. Ta vara på kanotturismen, det finns pengar i den.

Kanotisten Berndt Nilsson från Orrefors har svårt att förstå hur kommunen, markägare och näringsidkare agerar när det gäller att utveckla turismen.
– Det som är konstigt är att de inte ser möjligheterna med kanotism och turism. De måste försöka ta tag i det här och satsa, säger Berndt Nilsson.
Den senaste tidens allvarliga kanotolyckor på Emån har fått mycket uppmärksamhet, både i Sverige och i Danmark varifrån den kvinna kom som omkom vid en av olyckorna.
Frågan är hur det påverkar turismen.
Bland annat har det riktats kritik mot bristfällig skyltning och många har varnat för att paddla i Emån.
Marita Eriksson är turismsamordnare i Mönsterås kommun.
Hon säger att man inte får så många förfrågningar från turisterna när det gäller paddling på Emån, och att man framför allt hänvisar till Alsterån från Åvalls­vägen och Ålems kyrkby ner mot Pataholm.
– Har man inte så mycket erfarenhet är Alsterån väldigt lättpaddlad där.
Hon tillägger att de lokala kanotuthyrare som kommunen har varit i kontakt med, inte vill hyra ut vanliga kanoter för paddling på Emån eftersom risken för skador på kanoterna är så stor.
Hon hänvisar till att Emåförbundet arbetar med frågor kring Emån, turismen och kanoting, till exempel när det gäller samarbete med markägare och skyltning.
Berndt Nilsson är erfaren kanotist och har många exempel på bra kanotleder runt om i Sverige, där lederna är väl uppskyltade och servicen god.
– Vi paddlade på Lagan­leden i fjol, från Bolmen och ut till havet. Där kunde man köpa kanotcheckar som man sedan löste in på olika platser längs leden där det fanns vindskydd, grillplats, soptunna och i vissa fall ­toaletter och dricksvatten, säger han.
Dessutom var kanotleden väl skyltad.
– Det är väldigt viktigt med skyltar.
Han tycker att det är hög tid att Mönsterås kommun och markägarna tar tag i frågan och samarbetar kring turismen.
– Det är mycket folk som är ute i naturen, mycket mer än man tror. Vi gör av med en hel del pengar, på en vecka kanske det blir 3?000 kronor på mat och bensin.

Det framkom under första dagen när mark- och miljöverdomstolen vid Svea Hovrätt höll huvudförhandling i det överklagade miljömålet kring hamnsaneringen på Forum under tisdagen.
– Tätskiktet fördyrar hamnsaneringen med mellan 10 och 20 miljoner, berättade Per Helander, som är den miljöexpert kommunen har anlitat.
Med tätskiktet bemötte kommunen en utredning Naturvårdsverket genomfört.
Mycket står på spel vid förhandlingarna om hamnsaneringen. Domen blir vägledande för alla liknande stora miljömål som berör hamnar runt om i Sverige. Därför vill alla parter nå så långt som möjligt för att nå en framtida praxis i liknande sammanhang.
Falkenbergs hamn har till och med observatörer på plats för att lära sig processen.
I det stora hela håller Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt grannarna på Kammarviksvägen fast vid sina tidigare yrkanden. Men det är noterbart att Naturvårdsverket bytt ut sin tidigare mest framträdande person i förhandlingarna, juristen Ylva Lindén, mot juristen Anna Sandström.
Oskarshamns kommun hade tagit hjälp av Göran Holm från Statens Geologiska Institut, SGI, för att visa att den typen av stabilisering av muddermassor som planeras på ön Grimskallen inte är så unik, som det tidigare framställts.
Han visade exempel från olika delar av världen där liknande material hårdgjorts och använts i konstruktioner.
– Det har förekommit sedan 1980-talet och det forskas runt om i världen på hur man kan ta tillvara sådana här massor, sa han.
Men strax efter det framkom att kommunen nu tvekar om vilken metod de tänker använda för stabilisering. Tidigare har mest en metod med hårdgörning med hjälp av cement och granulär masugnsslagg från stålverket i Oxelösund presenterats. Men nu har också uttorkning av massorna kommit in i bilden.
– Det första alternativet är bäst när det gäller dioxinet, medan det andra alternativet passar bättre för metallerna, sa Per Helander.
Han påpekade också att i det här läget av processen behöver inte kommunen ha bestämt sig utan kan avgöra det senare med godkännande av tillsynsmyndigheten.