Annons

Nytt steg för Gotlands försvar

Sveriges försvar har för första gången sedan andra världskriget fått ett nytt regemente.
Nya P18 på Gotland invigs i dag av kungen, statsministern och ÖB.
Försvar • Publicerad 21 maj 2018
Sverige har ett permanent försvar på Gotland igen. De 150 heltidsanställda soldater från P4 i Skövde som kom till Gotland i förra veckan för en övning får nu stanna tills de blir avlösta.
Sverige har ett permanent försvar på Gotland igen. De 150 heltidsanställda soldater från P4 i Skövde som kom till Gotland i förra veckan för en övning får nu stanna tills de blir avlösta.Foto: Sören Andersson/TT

Ön blev av med sitt sista regemente, det gamla P18, för 13 år sedan. Under många av de åren har Gotland i stort varit avmilitariserat.

– Att inrätta ett regemente på Gotland är en tydlig säkerhetspolitisk signal om hur viktigt vi från regeringens och Sveriges sida anser att Gotland är, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Annons

– Det här är ju något som ändå uppmärksammas runt Östersjön och i världen.

Utvecklingen av Gotlands försvar och övningar på ön leds nu från regementet och inte från fastlandet.

Regementet har också ansvaret för den mekaniserade stridsgrupp som började byggas upp på Gotland redan 2016. Det är den tillsammans med Gotlands hemvärnsbataljon som står för det permanenta försvaret av ön.

Regementet med stridsgruppen ska omfatta cirka 350 personer, men alla kommer inte att finnas permanent på ön. Omkring 150 är fast anställda och resten tidvis anställda eller värnpliktiga.

Försvarsministern påpekar dock att övningsverksamheten runt och på ön med andra förband från övriga Sverige ökar genom att det finns en fast militär närvaro.

– På det sättet pågår mer militär verksamhet kring Gotland än vad enbart stridsgruppen eller regementet står för, säger Hultqvist.

Det försämrade säkerhetsläget och ett aggressivare Ryssland har gjort att regering och riksdag 2015 beslutat om en permanent militär närvaro på ön.

– På det här sättet får vi också en plattform för att bygga på och föra dit ytterligare resurser, säger Hultqvist.

Stridsgruppen består av ett stridsvagnskompani med tidvis anställda soldater och värnpliktiga, ett stående mekaniserat skyttekompani med framförallt fastanställda, samt tross- och stabskompani.

Peter Hultqvist, försvarsminister.
Peter Hultqvist, försvarsminister.Foto: Bernd von Jutrczenka

Stridsgruppen ska också kompletteras med en eller två plutoner med luftvärnskanonvagnar.

Annons

Att i en krigssituation föra över förstärkningar från fastlandet är en riskabel operation.

– Att ha en fast bemanning innebär att man har ett starkare utgångsläge än om man inte har det, säger Hultqvist.

Ett vanligt krigsscenario är att en konflikt uppstår mellan Ryssland och de baltiska staterna och att Ryssland då ockuperar Gotland för att stoppa Natoförstärkningar.

Hultqvist uppger att tröskeln för främmande makt att angripa höjs både genom den militära närvaron Gotland, men också genom att Sverige har många övningar tillsammans med andra länder.

Så sent som förra året övade svensk militär tillsammans med bland annat amerikansk på ön.

– Övningsverksamhet leder ju i förlängningen till interoperabilitet, det vill säga möjlighet att samverka i situation av höjd beredskap eller krig, säger Hultqvist.

Han uppger att Sverige inte har någon operativ försvarsplanering med USA.

– Det enda land vi har en planering bortom fredstida förhållande med är ju Finland, säger Hultqvist.

År 2020 väntas Gotlands regemente vara fullt utbyggt och det nya garnisonsområdet på Tofta skjutfält vara klart. Kostnaden beräknas bli 780 miljoner kronor.

Försvarets gamla regementsbyggnader är sålda och används i dag till annat.

Annons

När kalla kriget sågs som avslutat i början på 90-talet var 25 000 personer krigsplacerade på Gotland, varav 5 000 var gotlänningar. Då fanns kustartilleriregementet KA 3 i Fårösund, Luftvärnsbataljonen LV 2, artilleriregementet A 7, samt P 18.

– Det här är ju naturligtvis mindre, men vi börjar bygga något steg för steg, säger Hultqvist.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons