måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Miljö | Konsument 2008-10-09 | Uppdaterad 2008-10-10
Lite fett? Självklart. Men köper du smalmat betalar du i stället för vatten och socker. Och för industrins favorittillsats – växtslem från irländsk mossa.
Arla om tillsatser i gräddprodukterna
Inger Söderlund, PR-chef på Arla:
– Karragenan behövs i första hand för att fettet inte ska fastna på sidorna på paketet. Den tillsatsen passar utmärkt för våra magrare produkter.
– Allt deklareras enligt regelverket och är godkänt av Livsmedelsverket. Tar man bort fettet får produkterna andra egenskaper. Då måste man kompensera det med tillsatser. Men det handlar om otroligt små mängder.
Ica om Tunna skivor rökt kalkon
Johanna Stiernstedt, kvalitetschef på Ica:
– Det är många tillsatser i kalkonprodukten, det håller jag med om. Vi jobbar nu i ett projekt för att försöka få ned antalet tillsatser. Varje tillsats ska ifrågasättas om den verkligen behövs för hållbarheten eller smaken.
– Att ha glukossirap eller glutamat i kalkonskivorna är givetvis inte nödvändigt. Samtidigt ska man komma ihåg att det handlar om väldigt små mängder, bara bråkdelar av procent. Troligtvis kan man ta bort många av tillsatserna i våra produkter. Det jobbar vi med nu.
Det visar en granskning av smalprodukter som Barometern har gjort. Ju mindre fett, desto mer tillsatser.
Nuförtiden har mat med lite fett sin givna plats i de flesta butiker. Reklamen uppmanar oss att tänka på midjan och minska på fettet.
Men med smalmaten kommer tillsatserna.
Innan du går och lägger dig i kväll har du fått i dig ungefär en matsked tillsatser. Bara genom att äta industrimaten.
Om du inte älskar light, förstås, för då är den siffran troligen högre.
Barometern har gått igenom ett 30-tal produkter som finns i butikerna. De flesta har samma pris eller är ännu dyrare än sina fetare varianter. Trots att fett kostar mer än exempelvis modifierad stärkelse.
Det som sticker ut är låg fetthalt, mycket tillsatser, socker och vatten.
Och egentligen är det rätt logiskt. Fett i mat förhöjer smaken och håller konsistensen. När fettet tas bort blir maten vattnigare och smakar mindre.
Det kompenseras med tillsatser.
Ta exempelvis Icas Gott liv, tunna skivor av rökt kalkon.
Endast 80 procent i paketet kommer från kalkonen. Resten består av vatten och inte mindre än tio olika tillsatser. Maltodextrin, glukossirap, modifierad stärkelse, smakförstärkare, antioxidantmedel, druvsocker och konserveringsmedel ser till att hålla ihop skivorna, få dem att smaka och hålla länge. Och så arom med en touch av röksmak på det.
Ett annat exempel är lättvarianterna av yoghurt och grädde. Här dyker den irländska mossan upp som en favorittillsats. Den finns i nästan all smalmat.
Mossan är egentligen en alg som gör produkterna tjocka och får fettet att inte fastna på insidan av paketet. Tillsatsen produceras kommersiellt i bland annat Kanada och kallas karragenan.
I Kelda laga lätt blandar man även i modifierad stärkelse.
Det är billig stärkelse som fått helt andra egenskaper med hjälp att påverkan av kemikalier. Ofta utgår man från majs och slutprodukten får ett skyhögt GI-värde.
För den som vill gå ned i vikt kan lightprodukterna därmed få motsatt effekt, menar kritikerna.
Men till lightprodukternas försvar kan man slå fast att tillsatserna ofta har små koncentrationer. Det mesta du betalar för i lightprodukterna är helt ofarligt – nämligen vatten.
Tävla med Barometern.se. Vilken matvara har flest tillsatser?
Mejla till webb@barometern.se eller ta en mobilbild på innehållsdeklarationen och skicka till: mms@barometern.se
Jesper Ericson
jesper.ericson@barometern.se
Telefon: 0480-592 24
Äter aldrig lightmat. Tycker bättre om den äkta varan och skulle aldrig stoppa imig något som det står light på. Har någon kollat innehållsförteckningen på Fun lihgt, det är skrämmande
Man blir så trött. Vad kan man äta egentligen?
Människan har i alla tider klarat sig utan light-mat och konstgjorda tillsatser. Vi äter inte mat längre utan rena kemiska tillsatser. ÄT VANLIG MAT MEN I MINRE OCH NORMALA MÄNGDER MAT OCH MOTIONERA REGELBUNDET SÅ UNDVIKER DU "FETTFÄLLAN"!!! OCH FÖRHOPPNINGSVIS SÅ MÄRKER MARKNADEN ATT VI ÄTER MINDRE AV DESSA PRODUKTER OCH ÄR MER O MER VANLIG MAT:-)
Efter år av bantingsmetoder har jag förstått att light inte alls är bra! Jag började med läkaren Annika Dalqvists rekommendation, lågkolhydrat-högfet kost för ett tag sen och MÅR BRA och GÅR NER i VIKT! Googla på LCHF eller hennes namn, läs mer och förstå att vi varit "fettskrämda" sen åratal tillbaka! Det finns inga vetenskapliga studier eller tester som visar att vi ska äta fettsnålt.
Nu går jag på fett istf sött!
Ät inte mat som inte kan ruttna, sa någon klok en! Lång hållbarhetstid ska man akta sig för.
Även om innehållet i artikeln säkert är vettigt är ordet "växtslem" rena Aftonbladetsvenskan. Lågt alltså. Man kan lika gärna säga att linfrö är ett växtslem eftersom den omvandlas till ett slem som hjälper till att hålla igång magen. Finns det några reella problem med att använda karragenan? Linfrö innehåller f ö blåsyra och är giftigt i höga doser men det anses ändå vara rena hälsokosten. Det är inte alldeles enkelt det där med mat.
Jag skriver om miljö- och konsumentfrågor. Kontakta mig gärna om du har tips på vad jag ska ta upp.
Jesper Ericson
jesper.ericson@barometern.se
Telefon: 0480-592 24
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA
© Barometern Oskarshamns-Tidningen. Allt material på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
