Löfven vill höja skatt för de allra rikaste

– Det kan de glömma, säger S-ledaren i TT:s partiledarintervju inför valet den 9 september.

Löfven sitter vid Harpsundssjön någon dag efter det att regeringen överlagt om budgeten på Harpsund och lagt fram den ekonomiska prognosen. S talar om stark ekonomi och har vid valvinst lovat att skjuta till minst 30 miljarder kronor i välfärden fram till 2022.

Av det ekonomiska reformutrymmet för nästa mandatperiod har S redan utfärdat vallöften för 20–25 miljarder kronor. Där finns pengar till bland annat kommunerna, vården och satsningar på pensionärer. Konjunkturinstitutet har sagt att det behövs 70 miljarder i kommunerna för att klara verksamheten.

Mer pengar ska komma in genom att fler arbetar, enligt Löfven. Men han vill även höja skatten för att nagga stora kapitalinkomster i kanten. Han flaggade för det i våras och säger att S måste "leverera" på det.

– De som har det allra, allra bäst ställt och som tjänar mest på kapitalinkomster kan bidra lite mer. Vi får återkomma med ett konkret förslag.

Så det är ett vallöfte, om man ska uttrycka det så?

– Vi har så mycket att göra på välfärdens område, vi har klyftor i vårt land och inte minst de som har stora kapitalinkomster kan bidra mer.

Enligt Löfven kan det bli ett bra tillskott om man lägger samman några förslag med sikte på sådana inkomster.

På frågan om det är Vänsterpartiet, som föreslagit en ny skattepolitik för förmögenheter, arv och kapital, som inspirerat säger Löfven:

– Nej, nej, det är traditionell socialdemokratisk politik: Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.

Skattepropåerna ska, enligt vad TT erfar, finnas med när S lite tätare in på valet lägger fram sitt valmanifest.

Dock ska nog väljarna inte förvänta sig förslag i det som helt förändrar spelplanen.

– Det är inte så enkelt att man bara har en gamechanger, men det är många som frågar efter den, säger Löfven.

Han lyfter S valmantra om att det den 9 september handlar om att välja mellan skattesänkningar och investeringar. Det är det som, enligt honom, är skiljelinjen i svensk politik, inte migrationsfrågan.

Socialdemokraterna har utfäst sig att skärpa migrationspolitiken och Löfven håller fast vid att det borde komma betydligt färre asylsökande till Sverige än de uppemot 29 000 per år som Migrationsverket förutspår. Men hur strikt Sveriges lagstiftning blir beror på om det blir en uppgörelse i EU eller inte, där många länder vill strama åt.

– Den ska vara i nivå med övriga EU. Den kan inte ligga annorlunda än EU.

Jämfört med valresultatet 2014 och historiska siffror är partiets opinionsläge uselt. Partiet brukar vara en dålig spurtare.

– Vi utgår från att vi blir det största partiet. Så blir det också, säger Löfven.

Vad är sannolikheten för att du ska bli statsminister, det ser ganska dåligt ut nu?

– Nej, men titta på blocken, då skulle jag säga att det inte ser dåligt ut. Jag gör bedömningen att vi har en uppåtgående trend.

Hur ska du klara att bli statsminister om de borgerliga och Sverigedemokraterna gör som de säger och röstar emot dig?

– Vill de bilda en majoritet där de borgerliga tar direkt stöd eller indirekt stöd av SD så är det upp till dem. Jag tror dock att det långt, långt in i det borgerliga lägret finns ett starkt ogillande inför att bli passivt eller aktivt beroende av SD.

Om SD inte röstar emot honom skulle han kunna fortsätta. Löfven anser inte att det vore lika med att ta passivt stöd av SD och om SD agerar så kan han inte göra något åt det.

Inför valet 2014 lovade S att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det ser fjärran ut. Enligt S behövs det 200 000 jobb till och ny politik, men det ska ske på bara två år när bedömare ser risk för sämre tider. Löfven framhåller att 313 000 jobb tillkommit under den gågna mandatperioden.

– Är då 200 000 till möjligt? Det är klart det är, vi har sällan sett så mycket investeringar i industrin och i dag har vi 120  000 jobb som inte är tillsatta.

Han hävdar att de förslag som regeringen drivit igenom på utbildnings- och arbetsmarknadsområdet nu kan börja ge resultat genom fler i arbete, trots att startsträckan har varit lång.

– Nu behöver vi inte börja om, det är klart att det går snabbare då, det är det här som är strukturreformer.