• KOMMENTERA
•      

Kalmartjej läser till läkare i Transylvanien

Kalmar 2009-08-22 | Uppdaterad 2009-08-23

Foto: Anders Nilsson

Blir läkare i Rumänien. Sofia Brattström från Kalmar läser medicin i Transylvanien.

Foto: Anders Nilsson

Tuff utbildning. ? Jag var beredd på att plugga hårt när jag åkte ned. Och det är verkligen krävande. Men kul. Vi har lärt oss mycket, det märkte jag inte minst när jag jobbade i Nordnorge, säger Sofia Brattström

Foto: Anders Nilsson

Ville inte vänta. Först tänkte Sofia Brattström komplettera sina gymnasiebetyg och söka i Sverige. ?Men läkarutbildningen är lång och jag ville komma igång.

Foto: Anders Nilsson

Foto: Anders Nilsson

Kirurgilektion. Läkarstudenter på medicinska fakulteten Cluj-Napoca övar sig på att sy ihop en grisaorta.

Foto: Anders Nilsson

Svenskar överallt. Cluj är fullt av svenska medicinstudenter. Här är Sofia tillsammans med klasskamraterna Mikaela Lingefjärd, Göteborg, Sofie Ellström, Hudiksvall, Annika Henriksson, Boden, Manal Barakat, Örebro och Jeanette Andersson från Gävle.

Foto: Anders Nilsson

Anatomilektion. I Cluj-Napoca finns en mängd svenskar som läser till både läkare och tandläkare. Här lektion på tandläkarutbildningens engelskspråkiga program.

Foto: Anders Nilsson

Preparat. Redan första terminen får läkarstudenterna börja plugga kroppens uppbyggnad utifrån mänskliga preparat.

Foto: Anders Nilsson

Proppat med svenskar. 78 av de 80 eleverna i föreläsningssalen har svenska som modersmål.

FAKTA

Sofia Brattström

Ålder: 25 år

Familj: Pojkvän som pluggar till psykolog. Mamma, pappa och tvillingsyster, alla i vårdyrken: läkare, läkarsekreterare och snart färdig sjuksköterska. Dessutom tre äldre syskon som inte jobbar i vården.

Gör: Studerar till läkare i Rumänien.

Har gjort: Läst ett år på civilingenjörsprogrammet i Uppsala.

Istället började hon studera till civilingenjör i Uppsala.
Men förra hösten hittade hon via internet en läkarutbildning på engelska i Rumänien.
Nu pluggar hon till sitt drömyrke på egen bekostnad i universitetsstaden Cluj-Napoca i Transylvanien.
Det är lektion i fysiologi på det medicinska universitetet Iuliu Hatieganu. Framför professor Simita Suau sitter 80 studenter och lyssnar uppmärksammat när hon föreläser på engelska. Bara två av studenterna i rummet har inte svenska som modersmål. Övriga 78 är svenskar.
En av dem är Sofia Brattström från Kalmar. Hon pluggade till civilingenjör med inriktning på molekylär bioteknik i Uppsala när hon och en kompis förra året av en slump hittade den engelskspråkiga läkarutbildningen i Cluj på internet.
Tillsammans bestämde de sig för att hoppa av sina svenska studier, väninnan läste till veterinär på Ulltuna, och åka ned till Transylvanien för att bli läkare istället.
Båda trivs bra och avhoppen har varit få i klassen som alltså till största delen består av svenskar.
-Alla hjälpte varandra i början och Cluj-Napoca är en trevlig stad, full av studenter.
Sofia känner ingen oro över att hennes rumänska läkarutbildning skulle vara mindre värd än en svensk examen.
-De teoretiska kunskaperna är desamma. Men upplägget på studierna är nog lite annorlunda än i Sverige. Här läser vi alla ämnen parallellt. Dels har vi delprov under terminerna, dels stora prov under tentaperioderna. Kunskaperna gnuggas in. Det gäller att avsätta tid för råplugg för att hinna lära in allt. Man riktigt längtar till helgen då man kan läsa i lugn och ro…
Förutom de medicinska ämnena, som ges på engelska, är studier i rumänska obligatoriskt.
-Det ingår i utbildningen eftersom vi kommer att träffa patienter så småningom i den kliniska delen av utbildningen.
Men det är i Sverige Sofia Brattström vill arbeta i framtiden. Eller möjligen i Norge. I sommar har hon jobbat som läkarstudent i Nordnorge.
-Där finns särskilda tjänster för läkarstuderande. I Sverige kan jag däremot inte arbeta förrän jag fått min legitimation.
Däremot kommer hon att göra tre veckors praktik på länssjukhuset i Kalmar innan hon åker tillbaka till Cluj –Napoca i september.
Sofia Brattström trivs i Rumänien, men hoppas ändå på att så småningom hitta en ledig plats på läkarutbildningen i Sverige. Helst i Uppsala, där hennes pojkvän finns.
-Men flera av mina svenska studiekamrater i Cluj trivs så bra att de planerar att stanna alla sex åren trots att de har så bra betyg att de med några smärre kompletteringar borde kunna komma in i Sverige.
Att erbjuda läkarprogram på engelska har blivit en lysande affärsidé för fattiga universitet i det gamla Östeuropa. Ett 40-tal östuniversitet erbjuder nu både läkare- och tandläkareutbildning på engelska mot betalning. Mer än 2 000 svenskar läser till läkare utanför Sveriges gränser för egna pengar
Den verkliga boomaren bland universitet som satsat på engelskspråkig läkarutbildning är just Iuliu Hatieganu. Inbäddad bland Transsylvaniens gröna kullar ligger Cluj-Napoca som de senaste två åren fått uppleva en fullständig invasion av svenskar. Via internet har det snabbt spridits att här fanns både låga avgifter och i princip inga som helst intagningskriterier. Bara att åka ned och skriva in sig.
Redan nu upptas 30 procent av platserna på det engelska programmet av svenskar. För två år sedan var de bara 14 stycken fördelade över den sex år långa utbildningen. Nu är de 134. Tandläkarprogrammet har haft samma utveckling, årskurs ett och två har tillsammans just nu 48 studenter från Sverige.
Och de flesta vi talar med tror att svenskarna bli ännu fler i Cluj nu till hösten. Flera har kompisar som nu pluggar sitt andrahandsval i Sverige, men egentligen vill bli läkare eller tandläkare och hoppas kunna börja på Iuliu Hatieganu i september.
-När jag kom in fanns det fortfarande fler platser än sökande, säger Sofia Brattström. Utbildningen var inte så känd. Men framöver blir det antagligen svårare att komma in.
Drygt 30 000 per år kostar det att studera medicin i Cluj. Det är betydligt billigare än i t ex Polen, där avgifterna nu ligger runt 100 000 kronor.
Hos lärarna och professorerna på Iuliu Hatieganu märks en lätt förvåning, men påfallande glädje över den stora anstormningen av svenskar. Till hösten kommer universitet för första gången att sätta upp klara regler för vad som krävs för att komma in.
Många av svenskarna vi pratar med säger att de trots höga betyg inte haft en chans att komma in i Sverige där det i princip krävs MVG rakt över för att ens kvalificera sig till lottning. Men vi träffar också Per från Falkenberg som inte alls hade särskilt bra gymnasiebetyg:
-Jag hade runt 11, men det funkar ändå. Motivation är allt. Det är det som är bra här. Alla kommer in, men sedan gäller det att hänga med och plugga som en blådåre för att inte åka ut.

Eva Axelsson

• KOMMENTERA
•