Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
lördag 26 maj 2012
Kontakt: 0480-591 00 kundcenter@barometern.se
Nyhetstips: 0480-180 18 tips@barometern.se
lördag 26 maj 2012
Kalmar 2009-01-20 | Uppdaterad 2009-01-19
Bättre slutbetyg än vad resultaten på nationella prov visar, lärarna i Kalmar är generösa när det gäller att sätta betyg.
Det är inte ovanligt att elever som inte uppnår godkänt i nationella proven ändå får godkänt i slutbetyget. Detta visar statistik som barn och ungdomsnämnden ska nagelfara. Det är värst i matematik. I Södermöreskolan fick 72 procent av eleverna godkänt i nationella proven, när det sedan var dags för slutbetyg så var det nästan alla, 98 procent, som fick slutbetyg.
– Vi är väldigt fundersam över det här gapet, jag för samtal med matematiklärarna om vad det här beror på, vi vet inte riktigt varför, säger Ulf Nilsson rektor på Södermöreskolan.
Just matematik är det ämnet där skillnaden mellan provresultat och slutbetyg är störst. Sett över alla kommunens skolor så fick förra året 97 procent av eleverna slutbetyg i ämnet men bara 84 procent klarade av det nationella provet.
– Jo vi håller ögonen på det här, säger Mats Linde administrativ chef på barn- och ungdomsförvaltningen. Vi har ett uppdrag att förklara varför skillnaderna är så stora.
Skillnaden är ingen nyhet för skolverket. Redan för två år sedan släpptes en utredning om varför skillnaderna är så stor.– Ser man det på nationell nivå ser det bra ut, men det är väldigt stora skillnader mellan skolor, säger Tommy Lagergren chef på skolverkets avdelning för prov och bedömning.
Resultaten i rapporten har inneburit att Skolverket har fått regerings uppdrag att kvalitetssäkra betygsättningen. Det framkom bland annat att det fanns stora variationer mellan skolorna i landet.
Statistiken från kalmarskolorna visar att det inte är någon som får sämre slutbetyg än sitt provresultat. Lärarna är alltså generösa när det gäller att sätta betyg. Kommunens revisorer gjorde en granskning av skolan och konstaterade att ett stort antal elever inte har skrivit matematikprovet men ändå blivit godkända. Skolorna förklarade detta i rapporten med att särskilda insatser görs för de som inte klarar av provet och det faktum att de nationella proven inte mäter all kunskap.
Helt klart är dock att lärarna anser att deras elever är bättre än vad provsvaret visar.
Anders Blank
anders.blank@barometern.se
Telefon: 0480-592 28
Problemet kommer senare när dessa överskattade elever tar platser från andra som alltså har lägre betyg men högre kunskaper. Gymnasiet är väl en sak, det ligger också i Kalmar, så de uppblåsta betygen är säkert lika för alla i kommunen, men sedan, när det ska konkurreras om högskoleplatser. Då tar nollorna från Kalmar platser från andra kommuner.
Man bör ställa sig frågan vad ETT prov kan visa. Här avgör dagsformen för eleven, hur pressad och nervös eleven känner sig. De flesta av oss kan känna igen sig i hur det känns att bli helt blockerad i en testsituation. Man bör också ställa frågan vilka aspekter av kunskap som provet testar. Det bygger på en atomistisk kunskapssyn i flertalet prov och säger litet om hur t ex eleven kan kommunicera på engelska.
Man bör verkligen fråga sig om inte läraren som följt elevens utveckling i flera år och har många olika prövotillfällen att utgå ifrån kan göra en mer rättvis bedömning. jag hävdar att det är fel på proven som inte förmår visa kunskapsnivån, inte lärarens bedömning. Vi bör tilltro lärares profession att kunna bedöma kunskapsnivåer och det kan lätt bli fel om ansvaret för tillsyn över detta överlåts på ekonomer och revisorer som inte har någon egen grundad kunskapssyn.
Så får vi svart på vitt varför gymnasiet idag kan betraktas som ett fortsättningshög- stadium. Fega lärare i grundskolan ger s.k. snälle-G och vidarebefordrar den uppgift de ska ha löst, men vanskött, till kollegorna på gymnasierna. Fega förresten, det kanske rent av handlar om inkompetens både i matteämnet och i förmåga till betygssättning? Gymnasierektorer ryt till över betyg som är devalverade!
Jag kan garantera dig, Britta att flera kommuner gör liknande som Kalmar.
Tror det handlar om en press från arbetsgivaren. Har man för låga siffror, för låga betyg för eleverna har man blåslampa efter personalen.
Efter att ha varit lärare på högskolan så vet jag hur det pratas om att elever från en del skolor inte hade tillräckliga kunskaper. Främst inom matematik. De kommer att få stora problem senare bara för att grundskolan och gymnasiet inte förmår att vara ärliga. Det är tragiskt med personer som börjar högskolan och det visar sig att de inte har grundläggande basala kunskaper som man skall ha.
Mitt tips är att använda systemen som finns för att alla skall få en bra chans på samma villkor. Att bara skjuta problemet framför sig under hela skoltiden hjälper ingen, tvärtom.
Själv gick jag felfri genom tekniken alla rätt på samtliga prov, MVG på det vi tillverkade. när jag sen fick slutbetyget för år9 hade jag fått G i teknik.
Om en lärare gett ett visst betyg o eleven klagar hos rektorn, kan då eleven få höjt vitsord trots att rektorn inte varit med på en endaste lektion?
Välkommen med tips till oss.
Nyhetschef: 0480-592 80
Södra Långgatan 33
nyhetschefen@barometern.se
. .
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt.
Jesper Ericson
jesper.ericson@barometern.se
Telefon: 0480-592 24
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (45 ST.)
ANNONSERA
© Barometern Oskarshamns-Tidningen. Allt material på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
