Nyheter 2008-01-16 | Uppdaterad 2008-01-16
Frågan om de så kallade 15-timmarsbarnen engagerar Barometerns läsare. Den stora majoriteten anser att 15 timmar räcker mer än väl. Föräldrarna ska vara med sina barn, är en genomgående åsikt.
15 timmar i veckan är för lite. Kommunen borde erbjuda fler timmar. Det skulle gynna alla, både barn och föräldrar.
Det är den allmänna uppfattningen bland föräldrar som Barometern-OT träffar på öppna förskolan Måsen.
– Min treåring behöver mer tid på förskolan än mellan nio och två tre dagar i veckan. Han är i behov av stimulansen och sysselsättningen, säger Helen Rollsén, föräldraledig tvåbarnsmamma.
Fler dagar
Hon tycker att samma tider, men fem dagar i stället för tre, vore till fördel för alla i familjen.
– Visserligen har man inte valt att skaffa barn för att de ska vara på dagis. Men både äldre och yngre barn måste få sin egen tid, säger Jenni Blomdahl, mamma till tre barn mellan sju år och sex månader.
Missar verksamhet
Elin Kittel tycker att det äldre barnet, som tidigare varit van vid att tillbringa längre tid på förskolan, missar mycket av den pedagogiska verksamheten när vistelsetiden är begränsad till 15 timmar i veckan.
– Och helgen blir väldigt lång, fyra dagar, för min äldsta dotter som är 2,5 år. Det blir svårt med kontinuiteten.
Styckar dagen
För den som har ett barn i förskoleklass och ett barn i förskola, handlar det om olika lämnings- och hämtningstider att passa, enligt Jenni Blomdahl. Något som styckar sönder och splittrar dagen för den hemmavarande föräldern och det lilla barnet.
– Varje familj vet bäst vad man behöver. Kommunen borde erbjuda fler timmar så det fanns en valfrihet, säger Jenni Blomdahl.
15 timmar i veckan räcker för att barnen ska kunna ta del av den riktade pedagogiska verksamheten som förskolorna erbjuder. Tid tillsammans i familjern är minst lika viktigt för att skapa starka band och goda relationer mellan syskonen i familjen.
Förskolans verksamhet är organiserad för barnen inte föräldrarna! 15 timmar räcker mer än väl för de barn som har föräldrar som är hemma. Underskatta inte er roll som förälder, ni är jätteviktiga för era barn. Ingen annan kan ge era barn det ni ger dem.
Överstimulering av barn är inte bra, det skapar bara oroliga ungar som inte kan sysselsätta sig själva! Föräldrar har i alla tider tagit hand om, och aktiverat sina egna barn på sin lediga tid. Såg det själv som en ynnest den tid jag kunde vara hemma med mina barn, skulle aldrig drömma om att lämna bort dom när jag själv var hemma! Det finns alternativ! Gör något tillsammans med barnen. Låt dom små barnen vara barn, dom hinner nog med att lära sig det dom ska i skolan! Vi i Sverige har ett helt underbart system när det gäller barnomsorg, men det ska nyttjas rätt och av de som verkligen behöver det.
Jag tycker att ni föräldrar är både lata o fåniga , sysselsätt era barn själva. Det finns väl ingen anledning att ha en 2,5-åring på dagis om man inte behöver det. Jag tror det är föräldrarna som inte orkar med barnen. Själv tyckte jag det var jätteskönt att slippa passa tider för att gå o lämna äldre barn på dagis när jag var mammaledig. Jag o 4-åringen o den lilla hade jättehärliga dagar tillsammans. Tänk på att en dag ser ni knappt barnen hemma längre, ta tillvara på tiden innan det är försent...
Jag har tre barn mellan 6 mån och 6 år och tycker det är en underbart att vara tillsammans med hela familjen. Låt barnen vara barn och låt syskonen lära känna varandra och nöta lite på varandra, det kommer att avgöra deras relation för resten av deras liv. Jag tycker att 15 räcker gott. Jag har skaffat barn för att vara med dom och uppfostra dom och lära dom en massa saker. Stäng av dator och tv så blir barnen lugna.
Vi har en alldeles fantastisk förskola i Sverige, som erbjuder barnen en väldigt bra verksamhet. Men med det sparbetinget Kalmar kommun har på sig, och de förutsättningar det ger för personalen så är det väl tveksamt om det är barn till föräldrar som ändå är hemma som skall vara i förskolan i första hand. Läser om en förälder som är rädd för att barnet på 2,5 år skall få "för lång" helg. Hur tänker du? Visst är det jobbigt att umgås med sina barn...men du valde kanske själv att skaffa dem.
Det finns ingenting som säger att alla storasyskon skulle tillbringa 30 timmar i veckan i förskolan om en förälder är hemma med ett småsyskon. Det skulle inte vara ett tvång, men en möjlighet. För vår familj skulle det ha passat utmärkt att ha det stora barnet mellan 9-15 fyra dagar i veckan när vi var hemma med lillasyster. Det skulle betyda 24 timmar i veckan. Alla familjer och alla barn är olika. Med möjlighet till 30 timmar i veckan skulle fler kunna göra det som passar var och en bäst.
Jag håller med er som tycker att syskonen ska vara hemma och inte på förskolan de HINNER.
Jag har själv tre barn och det var guld värt att få vara med sina barn när man var barnledig.
Mina barn står varandra jättenära även nu när de är tonårsbarn. Det är nyttigt för barnen att få leka och ta hänsyn till varandra som syskon. Mina barn har aldrig bråkat eller varit osams eller varit avundssjuka på varandra. Tänk dig 1,5 åringen som går tillsammans med sin Mamma och sitt mindre syskon för att lämmnas på förskolan och Mamma och syskonen gå vidare det blir lätt avundssjuka där. Det är också viktigt för föräldren att ta hand om sina barn och sätta gränser och lära barnen för framtiden. Det är inte lätt att sätta gränser när barnen blir äldre om man inte gjort det när de är små.
Man kan inte kräva att förskolan och skolan ska göra det.
Förskolan är jättebra men den ska användas när man behöver den och vi föräldra behövs för våra små barn.
Idag får vi tänka på att barngrupperna är stora .
Många barn till antalet personal. Små barn behöver vuxna.
Jag anser att barn har rätt till ett socialt sammanhang, vilket vår underbara förskola ger dem möjlighet till genom 15 timmars regeln. Dra nytta av de 15 timmarna men njut av den korta period som ni har möjlighet att påverka tiden tillsammans med era barn. Snart börjar de skolan och då försvinner den möjligheten. Det finns underbara parker och grönområden samt en öppen förskole verksamhet att ta till om fantasin tryter. Nu arbetar jag men strävar efter att ha mina pojkar hemma så mycket som möjligt. Jag vill umgås med dem. Ni är hemma och verkar sträva efter att ha era barn så mycket hemmifrån som möjligt!(?)
Det låter inte klokt i mina öron.
För oss som arbetar i förskolan är det mycket smickrande att man väljer att ha barnen hos oss istället för hemma. Hoppas bara att det är den goda pedagogiken vi bedriver som efterfrågas. För inte kan det väl vara föräldras bekvämlighet och tillgång till egen tid man söker????
Som förskollärare tycker jag att kommunen borde erbjuda allmän förskola, dvs kostadsfri, från det att barnet är 1 år. Däremot räcker 15 timmar! För kontinutieten bör timmarna dock fördelas på fem dagar, precis som förskoleklassen är organiserad.
Varifrån kommer idéerna om att barn behöver speciell pedagogik och sina kompisar mer än sina föräldrar och tid med sina syskon? Var tillsammans med era barn när ni kan och skapa en trygg, nära anknytning och gemenskap med dem istället för att kräva mer tid ifrån dem. Hur tänker ni och varför tror ni inte ni kan tillgodose era barns behov? Det kommer en tid när barnen kommer att frigöra sig ifrån er och det kommer en tid när man ser resultatet av den relation man byggt upp med sina barn. Det tar tid att komma nära sina barn och de litar fullständigt på att du som förälder alltid ser till vad som är bäst för dem. Barn behäver inte ständig stimulans, de behöver ständig kärlek.
Detta är resultatet av den politik som förts i Sverige de sista 30 åren. "Föräldrar kan inte" utan vi måste ha "världens bästa förskola" med "pedagogiskt utbildad personal" för att ta hand om barnen i vårt land. Dessa föräldrar som måste ha sina barn på dagis när de är föräldralediga är de vuxna som själva växte upp på dagis och inte vet att barn kan vara hemma själva och bara leka......
Tips: De andra 4 dagarna på veckan kallar man hemmadagar. 1-2 av dessa hemmadagarna kan man bjuda hem ett annat barn från barnets förskola att vara hemma hos er i lugn och ro. Man behöver inte sysselsätta. Kan vara ovant för barnet i början eftersom de är vana vid mycket action i förskolan men efter ett tag lär de sig att fantisera och leka själva i lugn och ro som är MYCKET viktigt för deras hälsa. Sen kan man givetvis hitta på något ibland. Baka, gå till lekparken, laga mat tillsammans. Då får de en mycket pedagogisk stund med sin förälder. Lycka till!!
Förskolan tycker jag i första hand ska vara till för föräldrar som jobbar. Väljer man att skaffa barn, får man uppfostra och umgås med dem som förälder. Göra studiebesök ibland skulle vara i ev. fall bra för barnen.
Föder vi barn åt komunen eller för vår egen skull?
Jag tror kommunerna har börjar att skämma bort oss.
Ta vara på tiden man har ihop med sina barn, snart är dom utflugna, då är det försent att ångra sig.
Man kan väl börja umgås med andra föräldrar som kanske är isamma sits,och jag lovar att du blir nöjd med dagen.
Små barn är inte i behov av att lämnas på dagis.
Vad tror ni vi gör på förskolan sedan erat barn gått hem?
Jo vi tar hand om de barn som verkligen behöver gå på förskolan för att deras föräldrar jobbar eller studerar m.m.
Jag håller med om att 15 timmar är jättebra för barnen.
De får kompisar.
En 5timmar lång pedagogisk tid.(som vissa föräldrar tydligen int kan eller vet vad det är)
Mat.
m.m
Vad skulle dessa stackas föräldrar göra om vi inte fanns?
Förskolan är väl i första han uppbyggd för att vi alla skall kunna rätta in oss i ledet och gå till vårt heltidsarbete. Och inte trotsa sossarna och välja att stanna hemma med barnen under deras förskoleår.
Jag har inte låtit mina barn vara kvar på förskolan de gånger de fått småsyskon. Den första månaden var vi hemma hela familjen istället och barnen saknade dagis i en vecka, sedan frågade dom inte ens efter det.
3 barn och en mamma är väl alldeles lagom stor pedagogisk grupp. Alla tre barnen har olika behov och de andra lär sig visa hänsyn. Och i lekparken, pulkabacken, kyrkis, öppna förskolan eller vid affären träffade vi andra vuxna och barn.
Höll på att sätta kaffet i halsen i morse när jag läste artikeln i tidningen. Det är skrämmande utveckling.
Det är inte många år sedan 15-timmars infördes och redan då var det vansinne.
Nu skriker man efter mer ???
Men tack till alla kommentarer här på barometern.se Det känns lugnande när man läser att det finns de föräldrar som har tänkt till.
Man tror inte att det är sant. Man slutar aldrig förvånas över alla "rättigheter" som alla anser sig ha. Fattar NI inte att ni är de viktigaste i ert barns liv. Njut istället för att gnälla över att ni måste stressa det är inget tvång att lämna bort barnen.
Varför ser samhället ut som det gör , är det för att föräldrarna abdikerar från sitt föräldraransvar? Har Ni funderat varför Ni skaffar barn? Är det för att samhället skall ta hand om dem? Barnen behöver sina föräldrar så mycket som möjligt ,speciellt när de är små,tänk att tiden går fort och plötsligt är de utflugna.
Är de era statussymboler typ: Volvo, villa och vagga.
Kommentarerna verkar hagla in om föräldrar som "inte vill vara med sitt barn". Undrar just hur många av kommentatorerna som kan återleva sig in i denna hektiska period med småbarn? Har själv 2 barn och de går på ett bra dagis med bra personal (som säkert alla dagisar är i Kalmar). Vi är mycket med våra barn, sgs all ledig tid o hela helgen osv - ute och inne och mycket hemma i lugn o ro. Men jag kan förstå situationen då man får sitt 2:a eller 3:e barn o de äldre trivs på dagis. Vi hade själv svårt att sysselsätta vår 3 åring när lillebror föddes! Dagen efter en dagisdag så plockade det verkligen i ungen;-) Jo visst ska familjen o syskonen nötas mot varann. I princip är detta med 15 eller 30 timmar väldigt individuellt, från barn till barn o familj till familj. Men mycket onödigt att börja moralisera om föräldrar som vill fly sitt ansvar! Det finns många sätt att göra det på o det kan även göras när barnen är större (som vi sett i media den senaste tiden). Men jag har full förståelse för att dagisen o den pressade ekonomin inte klarar av att individanpassa med 15 eller 30 timmar osv. Men detta är bara ett lyxproblem!
För de föräldrar som anser det vara en viktig samhällsfråga att det finns valfrihet för familjer och möjlighet att vara hemma själv med barnen, finns riksorganisationen Haro (www.haro.se)
Välkommen!
jag blir mörkrädd när jag tänker på de medmännsikor som finns vid min sida i detta samhälle för det är mycket långt kvar till vi alla ser varandra."
Jag håller med Leif, det var ett otroligt moraliserande om ANDRA föräldrar som inte tycks vilja vara/klara av att vara bra föräldrar. Varför har människor så brått att smutskasta andra och måla in i svart och vitt. 15-timmarsbarn kontra 30-timmarsbarn är inte bara en fråga om föräldrarna är bra och bryr sig om sina barn eller inte. Ni som så sarkastiskt dömer andra - ni vet förstås själva vad som är bäst för alla barn? Jag vet flera förskolebarn, som är lite äldre, och som känner sig mycket kränkta, ledsna och besvikna över att de får så lite lektid med sina gamla kompisar när de blir storasyskon. "Måste kommunen straffa mig för att jag har blivit storebror" sa vår son upprepade gånger. Fast vän av ordning kanske skulle säga att han inte visste sitt bästa och att han borde förstå att det är viktigare att han varje dag ägnar mer tid åt att stötas, nötas och blötas mot sina syskon än han redan gör!? Sedan finns det säkert andra barn som inte tycker det är lika roligt att träffa sina kompisar regelbundet och då får man väl se till deras behov och ha dem kortare tid på dagis eller inte alls. Sluta vara så otroligt dömande och praktisera ödmjukhet istället. Det är nog också ett gott föredöme för barnen.
Jag är gravid med vårt tredje barn. Vi har som mål att jag skall vara hemma och ta hand om familjen. Det är min högsta önskan att kunna göra det. Denna graviditeten har varit allt annat än rolig kan jag säga. Jag är stressad, deppig och har de mörkaste tankar. Min 3 åring är på dagis 15 timmar i veckan och älskar det. Nu har min 1,5 åring fått plats på samma avdelning som storebror. Detta för att personalen är underbar och ville hjälpa mig och lillebror. Jag talade nämligen om för dem att jag inte mår bra och att lillebror, som de redan känner, skulle må gott av lite mer än trötta mamma kan ge just nu. Jag är av åsikten att barn inte skall leva på dagis. Det är vi föräldrar som ska ta hand om våra barn. Men vi föräldrar är inte mer än människor. Vi kan inte förutse allt i våra liv, hur vi mår osv. Jag är innerligt tacksam för att dagis finns och för den underbara personal mina barn vistas med, för just nu är jag inte det bästa för mina barn, i alla fall 15 timmar per vecka. Jag älskar dem över allt annat. Därför får de spendera lite tid från mig. Vi kan inte begära av oss själva att vi skall vara övermänniskor och skuldbelägga oss om vi har våra barn på dagis några timmar per vecka. Problematiken är inte enkel. Vi lever väldigt ensamma som mammor. Förr i tiden var där alltid någon som såg till barnen förrutom mamma. Vi bodde närmre våra föräldrar, morföräldrar mm. Idag lever vi annorlunda, fast vi egentligen behöver varandra lika mycket som tidigare. Barnen behöver sina mor och farföräldrar. I vår familj har vi bra uppbackning av dem, men de är äldre och orkar inte så mycket. De bor inte i närheten heller. Tänk de som inte har någon back up, förrutom dagis och den fina personal som oftast finns där? Vi behöver vara förstående mot varandra för våra olika behov och förmågor. För vi behöver vara olika.
15 timmar räcker absolut för barnen. Förskolan är inte det viktigaste i barnens liv, det är föräldrarna som är det.
Ja visst, livet ser olika ut för oss alla. Behoven av barnomsorg är inte alltid lika för oss. Men för de allra flesta barnen/föräldrarna räcker det nog med 15 timmar. Med tanke på att det är en mycket subventionerad verksamhet bör det väl vara så att 15 timmar är det som erbjuds alla. Sen kan man väl tänka sig att den som är behov av "egen tid" får köpa sig den tjänsten.
Jag kan tänka mig att det finns fall där föräldrarna inte är de bästa för barnen att vara tillsammans med. Då är det säkert så att det är de som vill lämna bort sina barn, trots att de själva är hemma, som är olämpliga för sina barn att vara tillsammans med.
varför har man satt just tiden 9-14?
I min familj innebär det att jag inte längre kan lämna min dotter på dagis. Vilken arbetsgivare accepterar att man kommer indravlandes kl 10 varje dag? Min fru är hemma med min minsta som är 6 mån. Vi är lyckligt lottade att hon kan sova länge på morgonen. Både till kl 8 och 9. Min fru skall då istället för att jag kan få lämna min dotter kl 8 istället, dra upp bägge barnen ur sängen när de ligger och sover gott. ge dem frukost, amma minstingen, klä dem, borsta tänderna, promenera bort och lämna min största på 3?. Detta moment tar väl cirka 2 timmar. ett par timmar senare skall hela proceduren upprepas igen...jag röstar för fler timmar och att man kan få lämna barnen tidigare så vi killar också kan bli delaktiga. Jag tror att fler timmar skulle vara bra om det är en förskola som utvecklar barnen. Vi hade vår dotter hemma tills hon var 2.5 men satte henne sedan i dagis. Hon har utvecklats oerhört socialt eftersom det blir ett helt annat samspel med andra barn än om man bara är hemma med mamma eller pappa och bara träffar vissa barn och bara ibland.
Både jag och min 3 åring behöver mer dagis tid. Det är jag övertygad om.
Det han behöver jobba på är bl.a. samspelet med andra barn. och det blir det inte mycket av när jag han och 2 månaders bebis är hemma själva.
Spelar ingen roll hur många parker och skogspromenader vi gör eller hur mycket han och jag gräver tillsammans i sandlådan och bygger lego.









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (22 ST.)
ANNONSERA