"Diplomati, idealism och kvinnors roll"

Höjdpunkten under de fem åren som chef för utrikesdepartementet bör ha varit när Sverige lyckades ta plats i FN:s säkerhetsråd 2017–2018.

– Efter det har Sverige inte lika stort inflytande i global politik och det kanske är en orsak till att hon nu avgår, säger Jan Hallenberg, tillika professor i statsvetenskap, till TT.

När Margot Wallström 2014 meddelade att Sverige erkänner Palestina väckte det stor uppmärksamhet i omvärlden.

– Det var kanske lite idealistiskt, men jag tycker inte att man kan rikta för mycket kritik mot det. Med en sådan fruktansvärd konflikt måste man försöka med olika medel. Detta var ju ett sätt att ändå försöka, säger Jan Hallenberg.

– Hon ville göra ett drastiskt drag, men det visade sig att det inte lyckades.

Följden av utspelet blev sämre relationer med Israel. Framför allt premiärminister Benjamin Netanyahu uttryckte starkt ogillande.

– På det sättet har Sverige förmodligen förlorat inflytande i det sammanhanget, säger Jan Hallenberg.

En annan wallströmsk profilfråga var att Sverige skulle stå för en feministisk utrikespolitik.

– Det kan inte vara fel att försöka hitta en bättre balans i olika typer av diplomati och fredsprocesser mellan kvinnors och mäns roller, tycker Jan Hallenberg.

– Jag tror att det haft viss framgång i FN-systemet, inte minst efter medlemskapet i säkerhetsrådet. Det bidrog till att den här typen av frågor fick större tyngd.

Åren med Margot Wallström i Arvfurstens palats summerar han så här:

– Jag har sympati för att svenska utrikesministrar försöker främja diplomati, idealism och kvinnors roll. Hennes grundinställningar har i många stycken varit vettiga, men de praktiska resultaten har kanske inte blivit lika stora som hon hade hoppats.

Jan Hallenberg har tidigare (2016) ifrågasatt den svenska kampanjen för att nå FN:s säkerhetsråd och riksdagens konstitutionsutskott har flera gånger kritiserat Margot Wallström för att inte följa offentlighetsprincipen.

– Mitt intryck är att en del inte sköttes väl när det gäller dokumentationen över vilka ansträngningar Sverige gjorde för att ta plats säkerhetsrådet.

TT: Hur mycket satt i UD:s väggar och hur mycket styrde hon personligen?

– Det finns nog en del av både och. Hon var väldig känslig på den punkten och jag tror att hon själv i viss utsträckning gjorde det svårare att få fram de där papperen.

– Det är ett litet minus i hennes arv, säger Jan Hallenberg.