• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Nybro förnyas

I kvarteret Flundran har vi chans att skapa nytt

Debatt 2008-03-30

En kontroversiell kvartersplan. Efter foto av Emma Arenius.

Edge är det begrepp stadsplanerar talar om där staden möter det andra, vi kan kalla det för gränssnitt. I begreppet finns flera tunga innebörder, framför allt handlar om hur staden skall uppfattas utifrån – men också hur de som bor i staden upplever det andra – icke stad.
Framför allt har vi de senaste århundradet arbetat med landmarks och de senaste tjugo åren med waterfront i vår strävan efter att skapa en tydlig gräns emellan stad och icke stad. Ett strålande exempel är Turning Torso som är både ock.
Frågan är hur framtiden ser ut, och vad som komma skall. Vi beslutar inte om gator och hus här egentligen, för här beslutar vi om vår tids filosofi. Även om vi inte tänker på det så är vi i ett filosofiskt sammanhang, där våra erfarenheter påverkas av vår tids tänkare. I dag, så lever vi i ett filosofiskt gränsland, där mycket av det vi trott oss veta håller på att lösas upp. Genom till exempel Derridas dekonstruktionsfilosofi börjar våra begrepp om tillvaron att luckras upp, för att inte säga lösas upp. Vad har detta med kvarteret Flundran att göra?
Nybro är starkt påverkad av modernismen och funktionalismen, med ett tänkande där det skall vara kostnadseffektivt och rationellt. Tittar man på Nybro så är det till stora delar uppbyggt på raka gator och fyrkantiga hus i relativt neutrala färger. För att se utsmyckningar så måste man ha ett gott öga för arkitekturhistoria. Med andra ord, Nybro är oerhört mycket påverkad av sin tid, och den tiden som var Nybros storhetstid under 1930 och 1940-tal.
Världen ser annorlunda ut, där man mer och mer löser upp gränserna och människor vill ha det andra. Genom de synpunkter som kommit in i samrådet, visar alla på att det inte är waterfront som är det allena saliggörande i boendet. Det den, i dag, moderna människan vill ha är något ett gränsland där edgen förbytts till en gränslöst överskridande. Boende vill inte ha antingen eller utan helst av allt vill ha både ock.
Med kvarteret Flundran har vi chans att skapa något nytt, och därför behöver vi luta oss mer tillbaka på den filosofiska tanken som kommer att vara rådande. Vi lever i en tid som lämnat industrialismen och kanske också postindustrialismen bakom sig, vår tid är just nu svårt att definiera då det är en uppbrotts tid. Vi har lämnat postmodernismen med dess stil stilblandning, där olika stilgrepp från hellenismen framtill modernismen blandades helt utan minsta förfäran eller känsla.
Därför är vi på väg emot ett framtiden som är gränsöverskridande ett gränsland, där det som varit en vass edge suddas ut och behöver en mjukare övergång. Framför allt är en finsk arkitekt och formgivare vid namn Alvar Aalto intressant, han var en av de stora inom modernismen. Men han skilde sig från övriga, genom att ha ett mjukare formspråk – och framför allt att han integrerade redan på trettiotalet naturen och omgivningen i sitt byggande. En mjuk vågform är det typiska för Aalto, som vi sett i Saabs reklam för sina nya bioturbo bilar. Bilderna avslutas i en av Aaltos mer kända glasskålar.
Dagens moderna människa vill alltså ha det som är unikt, och det som bryter av det fyrkantiga som vi levt med under de senaste hundra åren. Tankar om trädgårdsstaden är inte långt borta, men också Aaltos formspråk och tanke på att integrera byggnaden – planen – i landskapet. Genom att knyta an modernismen så knyter man detaljplanen till en tidigare tradition med tydliga konotationer, samtidigt som framtiden med det upplösta gränslandet får göra sitt inträde i detta sammanhang. Storstadsmänniskor blir både stadsinnevånare och vildmarksmänniskor, samtidigt som det som tidigare har varit en tydlig edge får en upplöst övergång från vildmark till stadsbebyggelse. Där man framför allt kan göra både ekologiska utmaningar såväl som arkitektoniska. Kanske kunde man till och med utlysa en tävling för att skapa ett annorlunda och utmanande kvarter.
Framför allt är detta ett sätt att skapa ett mervärde för både dem som flyttar in i det nya området, men också för att skapa intresse för de fastigheter som ligger i anslutning till detaljplanen. Att skapa ett område som blir unikt om annorlunda, skapar ett högre värde för de områden som ansluter till planområdet. Ytterligare mervärde är att locka människor med kapital, som är beredda att betala för detta dyrare alternativ. Framför allt ser jag en möjlighet att locka såväl stortstadsbor inom landet som storstadsbor i de europeiska storstäderna. Här har vi en unik möjlighet, med ett unikt område, som bör användas till något alldeles extra.
Tommy Karonen

Per Dahl, politisk chefredaktör
per.dahl@barometern.se
Telefon: 0480-592 11

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: