• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Försvara FN:s arbete för mänskliga rättigheter!

Debatt 2009-04-20 | Uppdaterad 2009-04-20

FN:s antirasismkonferens i Durban, Sydafrika, 2001, urartade till ett ordkrig mellan några arabländer och Israel. USA och Israel lämnade konferensen i protest. Den här veckan pågår i Genève en uppföljning av FN-konferensen.
FN:s hantering av mänskliga rättigheter i allmänhet och antirasismfrågor i synnerhet lämnar mycket att önska. FN:s råd för mänskliga rättigheter antog för en knapp månad sedan en resolution som fördömer förtal av religioner. Resolutionen är inte bindande, men kan användas av regimer för att stoppa kritiska röster. Det visar att en majoritet i rådet har missförstått eller medvetet vantolkat sin uppgift. FN:s olika människorättskonventioner ska skydda människor – inte stater eller religioner.
Såväl arabvärlden som Israel framhåller ofta att man är utsatt för islamofobi respektive antisemitism. Dessa problem ökar och måste tas på allvar. Tyvärr är parterna i Mellanöstern sällan beredda att delta i en dialog om sina egna skyldigheter. Kritik mot bristande mänskliga rättigheter och demokrati eller decennier av ockupationspolitik får inte avfärdas med beskyllningar om rasism. Det är hög tid att arabstaterna och Israel tar ansvar både för sina egna handlingar och för det internationella arbetet för fred och säkerhet.
Att FN har problem att värna mänskliga rättigheter skylls ofta på diktaturstater. Men ett lika stort ansvar ligger på de demokratier i väst som inte tar strid för grundläggande fri- och rättigheter. Inför Genève-konferensen har flera demokratier, som USA, Israel och Kanada, talat om att utebli helt eller delvis.
FN-konferensen ska identifiera problem med rasism och främlingsfientlighet och föreslå åtgärder. Den ska också verka för att alla länder godkänner och uppfyller kraven i FN-konventionen mot rasdiskriminering. Som FN-förbundet har påtalat har även Sverige en hemläxa att göra. Enligt FN:s rapportör om våld mot kvinnor Yakin Ertürk är kvinnor i Sverige som hör till minoritetsgrupper eller har utländsk bakgrund särskilt våldsutsatta. Den tystnad som hittills har omgärdat dessa och liknande problem måste brytas – allt annat är ett svek mot dessa flickor och kvinnor.
När demokratier upphör att försvara mänskliga rättigheter är risken är stor att intoleranta och odemokratiska regimer flyttar fram sina positioner. En välkommen kursändring gjordes nyligen av USA:s president Barack Obama. Washington kommer i maj, efter den förra amerikanska regeringens bojkott, att kandidera till en plats i FN:s människorättsråd. På så vis bidrar man till försvaret för grundläggande fri- och rättigheter. Fler ledare borde visa samma mod och beslutsamhet som Barack Obama och göra gemensam sak med den amerikanske presidenten.
I slutsatserna från Durban-mötet 2001 uttrycks oro för ökande antisemitism och islamofobi i olika delar av världen. I dag, åtta år senare, är situationen än värre. Resultatet av den här veckans konferens påverkar miljoner människor.
Förberedelserna inför Genève har, trots farhågor i delar av världspressen, varit konstruktiva. Låt oss hoppas att det goda klimatet kvarstår veckan ut. En framgångsrik antirasismkonferens är i själva verket ett krav för att FN ska återupprätta förtroendet för arbetet för mänskliga rättigheter.
Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: