Björklund: Kommunpolitikerna är amatörer på att sköta skolan

Skolan först, heter det i Liberalernas valmanifest, vilket knappast förvånar någon. Skolan har varit partiets paradfråga sedan länge, och som utbildningsminister drev Björklund igenom en lång rad förändringar. Men han är inte nöjd. Bland förslagen i valmanifestet finns betyg från fyran, ordningsbetyg, fler speciallärare och, framför allt, förstatliga skolan.

Liberalerna är det enda borgerliga parti som helt vill rulla tillbaka kommunaliseringen av skolan.

– I och med kommunaliseringen för snart 30 år sedan så började resultaten sjunka i svensk skola, läraryrkets status försämrades. Det hänger ihop för vi fick fler och fler obehöriga lärare, och jag har inte sett några tecken på att kommunsektorn tar några krafttag för att vända detta, säger Björklund i en TT-intervju.

Men om kommunerna nu inte klarar av att driva skolor, så litar Jan Björklund på att friskolorna klarar uppgiften. Några problem med att ha privata företag inom skolan ser han inte.

– Om de missköter sig så är det ett problem, men det gäller ju även kommunala skolor. Det är därför jag inrättade Skolinspektionen, ibland måste man ta i med hårdhandskarna. Men jag ser inte att problemen skulle vara större i friskolor än i kommunala skolor, även om uppmärksamheten blir större när det är en fristående aktör som missköter sig.

Kan själva marknadsmekanismerna utgöra ett problem i skolan?

– Ja, och därför måste man ha regler och kontroll. Men det är snarare valfriheten än friskolorna som skapar en viss konkurrenssituation mellan skolor. Även utan friskolor så konkurrerar ju kommunala skolor sinsemellan. Jag tycker att det är en viktig reform att föräldrar får välja skola åt sina barn, även om vi sett avarter där enskilda skolor gör sig populära genom att skänka it-utrustning, det är ju fel. Men därför gäller det att man har både regelverk och vassare kontroll, säger Björklund.

– Och vi är beredda att både skärpa reglerna och möjligheten att stänga skolor eller införa olika sanktioner när man missköter sig, men jag är inte beredd att avskaffa valfriheten.

Men du har tidigare varit emot riskkapitalbolag i skolan.

– Det är jag fortfarande, men det handlar inte just om vinstdiskussionen. Riskkapitalbolag vill gå in och äga ett mycket kort tag och sen sälja vidare, jag vill att det ska vara långsiktiga ägare. Det var ju den överenskommelse vi gjorde i friskoleutredningen som sen inte genomförts.

Ett annat framträdande förslag i Liberalernas valmanifest är skattesänkningar. Där handlar det om medel- och höginkomstagare genom höjd brytpunkt för statlig skatt och avskaffad värnskatt.

Ni drar på er kritik för att ni sänker skatten för höginkomsttagare.

– Ja, det är väl därför andra borgerliga partier inte vågar stå för detta, men det är rätt att göra detta, och ett avskaffande av värnskatten är ju de flesta ekonomer överens om är självfinansierande. Den finns på grund av en socialdemokratisk Jantelag, men staten får in mer skatteintäkter ganska snabbt än vad det kostar att ta bort den.

– Marginalskatten är ju en skatt som slår till i medel- och höginkomstlägen, och där har Sverige de högsta skatterna i världen. Skälet till att vi vill höja brytpunkten är att det gått så långt att lönar sig dåligt att gå långa universitetsutbildningar. Några av de grupper som är väldigt svåra att rekrytera, de kvinnodominerande akademikeryrkena med långa universitetsutbildningar, beskattas som om de vore höginkomsttagare och det menar jag är orimligt.

EU-samarbetet lyfter Liberalerna också mer än något annat parti. Sverige bör gå med i EU:s bankunion under nästa mandatperiod och en europeisk koldioxidskatt bör införas, något alla andra partier ratar med motiveringen att det öppnar dörren för EU-beskattning på andra områden.

Varje land har veto, man måste vara överens om man ska införa skatter. Om man vill införa en europeisk koldioxidskatt så betyder inte det att man säger ja till andra skatter, säger Björklund, som också varnar för att två partier vill lämna EU.

– Det kan bli en tredjedel av riksdagens ledamöter efter valet som anser att Sverige ska lämna EU. I inget annat europeiskt land finns en så stor andel som anser att det egna landet ska lämna EU, med undantag för Storbritannien.