Klart: V-kandidaten väljs till andre vice talman

Politik Artikeln publicerades

Den nyvalda riksdagen samlas för att välja talman, en politiskt het potatis där SD förklarat att man kommer att rösta för Alliansens kandidat. Det väntas även bli strid om posten som andre vice, där SD:s och Vänsterpartiets kandidater ställs mot varandra. Följ direktrapporteringen här!

Socialdemokraterna tänker rösta på Vänsterpartiets kandidat i striden om posten som andre vice talman. Därmed förlorar sannolikt Sverigedemokraternas kandidat Björn Söder.

Fakta

Bakgrund till regeringskaoset

Snart två veckor har gått sedan riksdagsvalet – men vi vet fortfarande inte vem som ska styra Sverige. I stället fick vi en långdragen valbaksmälla med seg rösträkning, hemliga förhandlingar och en hård dragkamp mellan blocken. Har du hängt med i alla turerna?

9 september: Extremt jämn valrysare

Sverige går till val, och det preliminära resultatet pekar på dött lopp mellan blocken. Även om S och MP backar har de rödgröna partierna 144 mandat mot Alliansens 143. Sverigedemokraterna har stärkt sin roll som vågmästare.

Moderatledaren Ulf Kristersson kräver statsminister Stefan Löfvens avgång. Löfven vill dock invänta det slutliga valresultatet.

10/9: Avgångskrav och fika

Dagen efter valet är läget fortsatt låst. Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer menar att ett Alliansregeringsalternativ är "det enda som finns på bordet", och säger att Löfven har en "grundlagsmässig skyldighet att avgå".

Liberalernas ledare Jan Björklund upprepar samtidigt att något samarbete med SD inte är aktuellt för Alliansen. "Om något Alliansparti samarbetar med SD spricker Alliansen", säger han.

Både S-ledningen och de borgerliga håller möten under dagen. Ulf Kristersson instagrammar en bild med sina allianskollegor runt ett fikabord: "Konstruktiva samtal, men mycket arbete återstår", skriver han.

11/9: Täta kontakter men locket på

Det slutliga valresultatet dröjer, och i väntan på det lägger partierna locket på i striden om regeringsmakten. Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen Anders Ygeman säger dock att S har kontakter med alla utom SD – men vill inte gå in på hur, när eller vem. Centerns Annie Lööf bekräftar att Ygeman kontaktat hennes gruppledare via sms. Centerns svar blev att det inte är läge för möten just nu. Även Liberalernas Jan Björklund uppger att Socialdemokraterna kontaktat dem i regeringsfrågan.

– Alla möjliga partier kontaktar varandra, de har kontaktat Alliansen och även oss, säger han till TV4.

12/9: Alliansen bjuder in Löfven

Alliansledarna försöker ta initiativet i striden om regeringsmakten genom att bjuda in Stefan Löfven till samtal. I ett debattinlägg i Dagens Nyheter skriver de fyra partiledarna att de söker Socialdemokraternas stöd för en Alliansregering med blocköverskridande samarbete.

Inviten får dock omedelbart kalla handen av Stefan Löfven, som säger att S inte tänker vara stödparti åt en Alliansregering.

– Det är en tanke som kan avskrivas fullständigt.

13/9: Färdigräknat

När alla röster slutligen räknats blir de rödgröna ett riksdagsmandat större än Alliansen, precis som på valnatten. S+MP+V får tillsammans 144 mandat, Alliansen får 143 och SD 62. Drygt 26 300 röster skiljer blocken åt.

V-ledaren Jonas Sjöstedt säger att det är dags för Ulf Kristersson att "erkänna att han förlorat". Moderate partisekreteraren Gunnar Strömmer pekar istället på att Alliansen är större än den sittande regeringen. Dragkampen om vem som ska regera fortsätter.

14/9: Fortsatt väntan

Den obligatoriska omräkningen av rösterna drar ut på tiden, och det slutgiltiga valresultatet får vänta ytterligare två dagar. Anledningen är ett högt valdeltagande och att fler väljare valt att förtidsrösta samt att göra det närmare valdagen, enligt Valmyndigheten.

15/9: SD räds inte extraval

Sverigedemokraterna kan tänka sig ett extraval i Sverige. Partiets gruppledare Mattias Karlsson säger i Ekot att SD har goda förutsättningar att gå framåt i ett sådant val.

– Definitivt. Vi har ingenting att frukta, säger han.

Mattias Karlsson har också hamnat i blåsväder efter ett inlägg på Facebook dagen efter valet där han spår en "existentiell kamp om vår kulturs och vår nations överlevnad. Det finns bara två val, seger eller död". Karlsson kallar inlägget ett "pep talk till våra valarbetare".

16/9: Båda block hävdar seger

Efter en vecka är det slutliga resultatet av riksdagsvalet fastställt – och mandatfördelningen landar på samma siffror som vid det preliminära resultatet. De två blocken fortsätter båda att hävda att de är störst.

"Om inte Stefan Löfven och regeringen avgår självmant kommer vi att rösta för att de ska avsättas när riksdagen återsamlas", säger Ulf Kristersson.

"Det slutgiltiga valresultatet visar att vi socialdemokrater blivit det klart största partiet och har stöd av det största regeringsunderlaget", kontrar Stefan Löfven.

18/9: S vill göra upp om talman

Socialdemokraterna säger att de vill göra upp med de borgerliga om en gemensam talmanskandidat.

– Om vi inte kommer överens över blockgränsen blir det i praktiken SD som avgör, säger S-gruppledaren Anders Ygeman.

Men responsen från Alliansen är sval. "Alliansen har hela tiden varit tydlig med att vi kommer att presentera en gemensam talmanskandidat", kommenterar Moderaternas gruppledare Tobias Billström.

20/9: V sågar Söder

Vänsterpartiet tar strid mot Sverigedemokraterna om posten som riksdagens andre vice talman, som innehas av Björn Söder. V-ledaren Jonas Sjöstedt anklagar Söder för öppet homofobiska uttalanden och kritiserar honom för att ha sagt att samer och judar inte är svenskar.

– Han kan omöjligt företräda alla svenskar. Vi ser honom som diskvalificerad, säger Sjöstedt, och lanserar istället partiets egen kandidat, riksdagsledamoten Lotta Johnsson Fornarve.

21/9: Två kandidater

Alliansen och S lanserar varsin kandidat till posten som talman. Alliansen föreslår moderaten Andreas Norlén som de senaste åren varit konstitutionsutskottets ordförande. S motkandidat heter Åsa Lindestam, som varit vice ordförande i försvarsutskottet.

22/9: SD stöder Allianskandidat

Sverigedemokraterna meddelar att de kommer att rösta på Alliansens kandidat till riksdagens talman. Det innebär att Andreas Norlén (M) med största sannolikhet blir vald. Moderaterna välkomnar beskedet medan de rödgröna kallar det "ett svek" och "anmärkningsvärt".

Visa mer...

– Vi kan inte vara det enda parti som står för praxis, säger S gruppledare Anders Ygeman.

Normalt ska posten som andre vice talman gå till det tredje största partiet, Sverigedemokraterna. Men Vänsterpartiet anser att SD:s kandidat Björn Söder är oacceptabel och har lanserat en motkandidat: Lotta Johnsson Fornarve.

Även Ygeman anser att Björn Söder är en olämplig kandidat och till skillnad mot när han valdes till samma post 2014 finns nu en motkandidat. Då, 2014, valde S att lägga ned sina röster, enligt praxis i riksdagen.

Nu anser Ygeman att Allianspartierna har frångått praxis genom att med hjälp av SD föra fram en Allianskandidat som talman, trots att han kommer från ett parti i det mindre blocket och inte heller kommer från det största partiet. Därmed känner sig inte heller S bundet av att följa praxis i omröstningen.

Socialdemokraternas beslut att rösta för V:s kandidat innebär sannolikt att Björn Söder inte får fortsätta.

Allt verkar klart för att Alliansens kandidat Andreas Norlén (M) väljs till ny talman eftersom han kommer att få både de fyra Allianspartiernas och Sverigedemokraternas röster. Han får i så fall ta sig an den grannlaga uppgiften att föreslå en statsministerkandidat som kan få stöd av riksdagen.

En av Andreas Norléns första uppgifter blir att ta beslut om när den obligatoriska statsministeromröstningen ska hållas.

– Jag och de andra Alliansledarna tycker att det vore bra att inte skjuta omröstningen på framtiden, säger M-ledaren Ulf Kristersson.

Hur snabbt en omröstning kan utlysas beror till en del på hur lång tid dagens talmansval tar.

– Jag räknar med att vi kommer att hålla på med voteringarna i fem, sex timmar i alla fall, säger Beatrice Ask (M).

Hon ska tillsammans med Eskil Erlandsson (C) bistå i omröstningarna av ny talman i egenskap av ålderspresidenter, det vill säga de ledamöter som suttit längst i riksdagen och vid vissa tillfällen får träda in som talmän.

Stefan Löfven har hittills sagt att han inte har några planer på att avgå innan han sannolikt röstas ned av Alliansen och Sverigedemokraterna.

Om han avsätts blir det sedan Andreas Norlén som har uppdraget att vaska fram ett förslag till statsminister och regeringsbildare.

Fakta

Talmannen avgörande för ny regering

Vad gör egentligen en talman? Vem bestämmer lagarna? Och får man rösta som man vill när man sitter i riksdagen? Vi fyller i det du glömt sedan du läste samhällskunskap i skolan.

Vad är riksdagen?

Riksdagen består av 349 ledamöter som stiftar landets lagar. Enligt regeringsformen – Sveriges främsta grundlag – utgår all offentlig makt från folket, och riksdagen är folkets främsta företrädare.

Den som får rösta i riksdagsvalet får också ställa upp i valet. Rösträtt har den som fyllt 18 år senast på valdagen, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige.

Hur länge har vi haft en riksdag?

Sedan långt innan demokratin och rösträttens införande, faktiskt. Redan under medeltiden samlade kungarna till riksmöte – som är det formella namnet på riksdagen – med representanter för mäktiga intressen i riket. Arboga riksmöte 1435 har kallats den första riksdagen. Under Gustav Vasas tid samlades till riksmöten där de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – fanns representerade, och under 1600-talet fick riksdagen en fastare form. 1809 års grundlag slopade det kungliga enväldet och fastslog att makten skulle delas mellan riksdagen och kungen.

Men hur blir man vald?

I Sverige röstar vi på partier, inte på personer. Fast om du verkligen vill att en viss person ska få din röst kan du kryssa för hen. Du kan dock inte kryssa för vem som helst, personen måste ha lämnat sitt samtycke till att kandidera för ett parti. I de allra flesta fallen innebär det att partiet redan har tryckt upp och rangordnat en lista med namn, men vill du ge någon längre ner på listan en skjuts uppåt kan du göra det genom att kryssa för denne.

Hur fördelas arbetet i riksdagen?

De 349 ledamöterna samlar ihop sig i olika grupper, utskott, som blir en slags minivariant av den stora riksdagen. I varje utskott finns 17 riksdagsledamöter och de har hand om olika områden som kultur, skatt, försvar och utbildning. Utskotten gör väldigt mycket av "vardagsjobbet" inom ett område.

Hur utses regeringen?

Riksdagen röstar om en statsministerkandidat, som i sin tur bildar regering. Om ett parti har egen majoritet i riksdagen är det ganska enkelt, det partiet föreslår den egna ledaren som statsminister och sedan röstar alla i partiet för förslaget och saken är klar. Men i alla andra lägen behöver partierna samarbeta. Ju fler partier som sitter i riksdagen desto mer samarbete krävs. Det är här man brukar prata om de olika blocken. Vanligtvis det röda och det blå, helt enkelt för att vissa partier historiskt sett har mer gemensamt och tenderar att rösta på liknande sätt.

Vad har talmannen för roll?

Formellt sett är det talmannen som leder riksdagens arbete. Hen kommer nästan alltid från partiet som fått flest röster och har till sin hjälp ett par vice talmän, oftast från partierna som blivit tvåa och trea i storlek. Det är också talmannen som ser till att det blir en regering. Enligt reglerna är det nämligen talmannen som kommer med förslaget på vem som bör bli statsminister. Innan dess har det dock förekommit en hel del diskussioner bakom stängda dörrar.

Talmannen har fyra försök på sig att föreslå en statsminister. Om inget av förslagen godkänns ska extra val hållas inom tre månader. Hittills har riksdagen alltid röstat igenom talmannens första förslag.

Vad händer när det inte finns en regering?

En regering som inte har stöd av majoriteten i riksdagen, vilket kan bli faktum i dagarna, kan jobba vidare tills en ny regering är på plats. En så kallad övergångsregering har i princip samma befogenheter som en vanlig regering men den får inte utlysa nyval. I praktiken tas dock bara beslut i sådant som är pågående sedan tidigare.

Kan man rösta som man vill i riksdagen?

Ja, det finns ingen lag som säger att du måste rösta i enighet med vad partiet du representerar tycker. Det finns flera exempel på ledamöter som gått emot partilinjen i olika frågor. Ett sådant fall var omröstningen om den omstridda lagen om signalspaning 2008, där liberala ledamoten Camilla Lindberg röstade nej i strid mot partilinjen. Även hennes partikollega Birgitta Ohlsson var kritisk, men valde att i stället lägga ned sin röst av respekt för sin riksdagsgrupp.

Det finns också så kallade "politiska vildar" som lämnat sitt parti och i stället gått över till ett annat, eller bara representerar sig själva. I SD-gruppen finns en handfull ledamöter som gått över till utbrytarpartiet Alternativ för Sverige.

Finns det andra system?

I andra länder är det vanligt att parlamentet har två kammare. Så är exempelvis USA:s kongress uppdelad i senaten och representanthuset, och brittiska parlamentet är uppdelat i House of commons och House of lords – underhuset och överhuset. I Sverige avskaffades tvåkammarriksdagen 1971.

Ordet parlament kommer för övrigt av franskans "parler" – tala – och syftar på de samtal monarken hade med sina rådgivare.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.